Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - rasare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rasáre va., raka [af, bortj; rasera; stryka
[mål]; gt satinera,
ráschia sf., kratta, harka.
rasohiábile a., som kan skrapas, utraderas
&c.
raschiaménto sm., skrapning, radering &c.
rasch iáre va., skrapa, skafva, raspa,
skrub-ba; radera [bort, ut]. — vn., harkla; —
in gola, rifva i halsen, raffla,
raschiáta sf.: fare una —, skrapa, skafva,
radera.
raschiatóio sm., ⚙ skafvare, skaf-, skrapjärn;
raderknif.
raschiatura sf., skaf-, raspspán o. d., [af-]
skrap.
raschiétto se raschiatoio.
ráscia sf., sars (groft tyg),
rasciugáre, rasciuttáre va., torka; chi l’ha
fatta la rasciughi, som man kokar, får man
äta. #~si, torka[s].
rasciátto a., torr, torkad; mager,
rasentare va., bestryka, stryka 1. snudda
(gå, fara, flyga) tätt utmed," förbi; snudda
vid; (fig.) närma sig, vara nära, stöta på.
rasénte pr., helt nära, tätt vid, förbi, järns
[med]; — terra, jäms med marken,
jorden.
rasièra sf., strykträ [till sädesmått];
skafvare, skafjärn, skrapa,
rasière sm., barberáre,
råso I. a., slät, [-]rakad ; [kort]stubbad,
kortklippt, -hårig; flack, slät; struken; la
campagna rasa, slättlandet, öppna fältet ; far
tavola rasa, göra rent hus, taga rubb o.
stubb ; (ss. adv.:) — —. sakta, stilla. — II.
sm., ett slags tyg (satin, atlas),
rasóio sm., rakknif; camminar sopra un
ßl di —, (fig.) vara i största fara.
ráspa sf., ⚙ rasp-, rif-, skafjärn, grof fil;
(bag.) degknif.
raspáre va., raspa, skafva, fila; krafsa [i];
kratsa; skrapa med fötterna; stjäla, [bort-]
taga; åstadkomma, uträtta. — vn., rifva i
halsen, raffla, svida, bränna,
raspato sm., eftervin, dåligt vin.
raspatura sf., raspande, skafning &c.; rasp-,
skafspán ; kråkfötter,
rasperéila sf., (bot.) fräken; $ litet
raspjärn.
raspino sm., liten fil.
ráspo sm., topp, afrepad drufstjälk; liten
drufklase; syrlig, pikant smak.
raspolláro va., insamla efter skörden kvar-
biifna drufvor; (fig.) snatta,
raspóllo sm., liten drufklase, småklase.
raspóso a., skroflig, ojämn; som raspar,
skrapar.
rassaggiáre va., smaka på nytt 1. å nyo;
åter försöka,
rassegáre vn. o. »^si, stelna, tjockna,
rasseghio sm., stelnadt tillstånd,
rasségna sf., ⚓ revy, mönstring;
inskrif-ning ; revy, tidskrift ; fare la —, passare
in —, hålla mönstring ; mönstra; uppräkna,
rassegnaménto sm., mönstrande &c.
rassegnáre va., fram-, öfver-, inlämna,
ingifva; frambära; afstå, afträda, nedlägga,
afsäga sig; räkna, anställa folkräkning;
mönstra, hålla mönstring med. ~si, [-[un-der]teckna-] {+[un-
der]teckna+} sig, förklara sig [vara]; under-
kasta sig, vara undergifven, ge stg till tåls,
icke mera tänka på; rätta sig (a efter),
rassegnataménte adv., undergifvet, resig*
neradt.
rassegnazióne sf., undergifvenhet,
rassembraménto sm., likhet,
rassetti bránza sf., likhet,
rassembráre va., likna, vara lik, påminna
om ; föreställa ; samla, förena,
rasserenaménto sm., klarnande Sic.
rasserenáre va., åter göra klar, (fig.) glad.
<*"Si, åter klarna, klarna upp; bli glad
igen, ljusna,
rassettaménto sm., ordnande,
iståndsätt-ning &c.
rassettáre va., laga, justera, återsätta i
ordning, återställa i godt stånd 1. skick;
ordna, snygga upp, städa, bädda upp. <~si,
ordna sig, göra sig i ordning, snygga till sig,
P fiffa upp sig; gömma sig; slå sig ned.
rassettatára sf., ordnande, iståndsättning.
rassétto a., ordnad, iordningställd; fin,
putsad.
rassicuráre va., lugna, göra trygg, återge
trygghet, tillförsikt. #~si, lugna sig; bli
lugn ; fatta mod.
rassicurazióne sf., lugnande försäkran.
rassfdersi vr.. sätta sig å nyo, på nytt.
rassodaménto sm., stadgande &c.
rassodáre va., göra fast[are], stadigare,
befästa, stadga, gifva [ny] stadga åt, stärka,
styrka, /»«si, bli fast[are] &c., stadga sig
&c., stadgas &c., [åter] vinna stadga,
rassodia se abbadia.
rassomigliánte a., lik, liknande,
rassomigiiánza sf., likhet,
öfverensstämmelse.
rassomigliáre vn.: — a, likna, vara lik.
«•"Si. likna, vara lik hvarandra ; vara sig
lik.
rassomigliativo a., liknande,
rassottigiiáre va., göra tunnare, smalare,
finare, förminska. ’SÌ, bli tunnare &c.;
förminskas, aftaga,
rastéllo se rastrello.
rástia sf., kratta, harka.
rastiaménto sm., kratt-, harkning &c.
rastiáre va., kratta, harka, skyffla [gångar];
skrapa, raspa,
raspatóio sm., skrapa; skyffel; strykskifva;
raderknif; & krats.
rastino sm., raderknif; & krats.
rastrellaménto sm., räfsning, krattning &c.
rastrelláre va., räfsa, kratta, harka.
rastrelláta sf., en räfsa &c. full; ett tag med
räfsan &c.
rastrellièra sf., höhäck; skänkbord,
tallriksstege; & gevärsställ, vapenställning;
lösgom, löständer, tandgarnityr.
rastréllo sm., räfsa, kratta, harka;
gevärsställ, vapenställning; (fort.) trägaller;
galler, -dörr, -grind,
rasúra sf., afrakning; bort-, utradering;
bortskrapande.
ráta sf., [an]del; betalningstermin; a rate,
på afbetalningr ; da pagarsi in tre rate
diverse, att betalas i tre olika terminer,
ratafiá sm., ratafia (ett slags fruktlikör).
rateile a., termins-, i terminer; pagamento
—, betalning i terminer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
