- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
424

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - rateatamente ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


rateataménte adv., I terminer,
ratffioa sf., stadfästelse, ratifikation,
ratificaménto sm., ratificering.
ratificare va., stadfästa, bekräfta, ratificera,
godkänna, förklara för gällande,
ratificazióne sf., stadfästelse, ratifikation.
Ratisbóna sf., (geogr.) Regensburg,
ratisbonése a., från Regensburg.
ráto a., (jur.) bekräftad, ratificerad,
rattaccáre m. fl., se riattaccáre, etc.
rattacconaménto sm., lappning &c.J
lappverk.
rattacconáre va., lappa, sätta lappar på
[skor], laga; hoplappa, rusta upp, flicka
ihop ; (fig.) rätta, förbättra,
rattaménte adv., fort, hastigt, kvickt;
plötsligt.
rattem peráre va., moderera, dämpa,
temperera, tygla. sansa sig, lägga band
på sig.
rattenére va., åter-, tillbakahålla, hejda,
uppehålla, hindra, hämma. /~si, hejda
sig. [af]hålla sig, behärska sig.
ratteniménto sm., återhållsamhet,
försynthet; själfbehärskning; band, hållhake,
rattenitiva sf., minne, minnesförmåga,
ratten äta Sf, återhållsamhet; band, hämsko,
tygel ; vattencistern ; vattensamling,
rattenúto a., återhållsam, varsam, försiktig.
— pp. af rattenere.
rattézza sf., hastighet, skyndsamhet;
snabbhet; branthet.
rattiepidáre, re, va., göra ljum,
ljumma; afsvala; (fig.) göra mindre ifrig,
liflig, öm. — vn. o. /~si, bli ljum, [af-]
svalna.
rattina sf., ratln (groft tyg),
rattináre va., ø frisera [kläde] till ratln.
rattinatóra sf., 0 klädesfrisering till ratln.
rattizzáre va., å nyo laga om [elden]; (fig.)
åter underblåsa; förbittra.
råtto I. a., snabb, hastig. — II. adv., snabbt,
hastigt; plötsligt; <— »—, fort, med ens. —
III. sm., bortröfvande, enlevering;
hänförelse, hänryckning, förtjusning; ström
[-drag]; (äfv.) råtta,
rattoppaménto sm., lappning, lagning,
rattoppáre va., lappa, laga; (fig.) hoplappa,
flicka ihop, rusta upp, förbättra,
rattoppatóre sm., rattoppatrloe fsf., en
som lappar &c.
rattoppatela sf., lappning &c.; lappverk,
rattóroere va., tvinna, sno, dreja, vrida,
rattrappatúra sf., rattrappiménto fsm.,
(läk.) sammandragning,
rattrappire vn. o. »-si, (Iak.) sammandraga
sig, styfna.
rattrappito a. o. pp., lam, förlamad,
rattrárre vn. o. /~si, sammandraga sig,
sammandragas.
rattråtto a. o. pp., förlamad, lam, borttagen;
styf, stel ; avere le membre rattratte, vara
lam i alla lemmar,
rattristáre va., bedröfva, göra ledsen. /~si,
bedröfvas, bli ledsen,
rattristire va., göra ledsen, nedslagen, bringa
i misshumör ; förkrympa, komma att bli
småväxt. förkrympt, ~si, bli ledsen,
nedslagen &c.
rattöra tf— bortröfvande, enlevering.
raucaménte adv., hest, med hes röst
raucèdine sf., heshet,
ráuco a., hes; sträf.
raumiliáre va., lugna, stilla, blidka, beveka;
förödmjuka. <~si, stilla, lugna sig; bli lugn.
rau náre m. fl., se radunare, etc.
ravagiióne sm., (iak.) vattkoppor.
ravanéllo, rávano sm., rädisa ; rättika.
Ravénna sf., (geogr.) Ravenna,
ravére se riavere.
raverüst[r]O sm., se lambrusca.
raviggiuólo sm., liten färsk getost.
ravi[U]éli sm. pl., ett slags små köttpastejer,
ravizzóne sm., (bot.) raps.
ravvaloráre va., gifva mera kraft, ökadt
värde åt ; stärka ; styrka ; sentirsi »—, känna
sig starkare, bli uppmuntrad,
ravvedérsi vr., inse sitt fel, åtra sig,
besinna sig; ångra sig; bättra sig.
ravvediménto sm., ånger, bot o. bättring,
ravveduto a. o. pp., ångerfull; som bättrat
sig.
ravversáre va., ställa till rätta, åter sätta i
ordning, ordna,
ravversatino sm., cirklad person, utsökt
klädd person,
ravversáto a. o.pp.., cirklad, uppsträckt, styf
o. spänd.
ravviaménto sm., ordnande,
iordningställande &c.; kunders anskaffande,
ravviáre va., åter bringa i rätt skick, föra
på den goda vägen; åter sätta i gång, hjälpa
på väg; skaffa nya kunder, sätta [en handel]
i ny kredit; ordna, ställa i ordning; kamma,
borsta [håret], ~si, åter begifva sig på
väg ; inse sina villfarelser, åtra sig; kamma
sig, ordna sig [i håret],
ravvi áta sf., tag med kam.
ravviatino sm., spratt,
ravvicinaménto sm., närmande,
sammanförande, &c.
rawicináre va., sätta, ställa, lägga, flytta
närmare; [åter] närma; sammanföra. <~si,
komma, gå, ställa sig närmare; närma sig
[hvarandra],
ravvllire va., nedsätta, förringa, /-si,
förlora modet,
ravviiuppáre va., lägga, veckla, slå, hölja
in; (fig.) inveckla, -snärja, -blanda,
förvirra, -brylla. <~si, trassla in sig, blifva brydd,
förvirrad.
ravvincidíre vn. o. /-Si, mjukna, bli mjuk,
slapp, sladdrig, lös.
ravvinto a., ombunden, lindad, snodd om
[-kring].
ravvio sm., undanflykt, omsvep,
ravvisábile a., igenkännelig ; lätt att känna
igen.
ravvisare va., känna igen, komma ihåg
[dragen af ngn]; urskilja, skönja, märka, se,
iakttaga; tro, anse, finna, tycka; varna,
underrätta.
ravvivaménto sm., lifvande &c.; stärkande,
ravvivare va., åter gifva lif åt, göra lefvande,
få lif i, väcka till lif; (fig.) göra lifligare,
upplifva, -tända. 8f, återuppväckas till
lif, uppstå; (fig.) blifva lifligare, upplifvas,
-tändas; få nya krafter,
ravvólgere va., lägga, vecka, linda, slå in,
inpacka, slå papper 1. du|s om ; vira, lind?,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free