Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - righettare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
righettáre va., göra strimmor, ränder på,
randa, göra randig, fint linjera.
Righi se abbadia.
rlghinétta sf., (ark.) karnis, geslms.
Rigi sm., (geogr.) berg i Schweiz,
rigiacére vn., åter ligga,
rigidaménte adv., strängt,
rigidézza, rigiditá sf., styfhet, stränghet,
rigido a., styf, stel, hård; (fig.) sträng,
allvarsam ; grannlaga.
rigiocáre va. o. vn., spela &c. om igen (se
giocáre).
rigiraménto sm., hvirflande [rörelse] &c. (se
följ.); omlopp; list, ränker,
rigiráre I. va., gå omkring, omgifva;
använda, insätta, placera [pengar] ; (hand.) på
nytt endossera ; (fig.) narra, lura, bedraga;
skickligt sköta, handtera; saper —la, vara
slipad, listig, vara en filur. — II. vn. o.
SÌ, gå I. löpa rundt, omkring; stryka,
ströfva omkring; rigirarsela [bene], föra,
lefva ett lugnt lif.
rigiratóre sm., bedragare, filur,
krångel-makare.
rigirlo sm., ständigt kommande o. gående
ut o. in, af o. a.: (fig.) krångel, bedrägeri,
knep.
rigiro sm., hvirflande [rörelse]; slingring,
krok, bukt; krok-, omväg, undflykt,
omsvep ; listigt sätt att gå till väga, fint, svek,
konster, fuffens; tidsfördrif; kärleksaffär;
maskineri, mekanism,
rigiróne sm., krångelmakare.
rigiudioáre va., döma på nytt.
rignáre vn., gnägga; gnissla [tänderna],
fnysa [af ilska],
rfgo sm., linje, streck ; rad, led ; se äfv. rivo.
rigodére va. o. vn., å nyo njuta,
rigodóne sm., ett slags dans i två fjärdedels
takt; musiken därtill,
rigóglio sm., växtkraft, [öfverdrifven]
yppighet; puttrande, kokande, sjudande;
stolthet; käckhet, djärfhet, öfvermod.
rigoglio8aménte adv., kraftigt, duktigt, lifs-
kraftigt; med yppig växtlighet,
rigoglióso a., kraftig, kraftfull, lifskraftig;
yppig; häftig, stormande,
rigógolo sm., (zool.) sommargylling.
rigolétto sm., ringdans,
rigo lo sm., ⚙ kanelering, reffling, reffla,
fåra.
rigonfiaménto sm., uppblåsnlng 1.
utspänning å nyo; öfversvämning,
rigonfiáre va., åter uppblåsa, utspänna ; fylla
[ballong],— v»., svälla; stiga, öfversvämma.
rigónfio a., uppblåst, utspänd, svullen,
rigóre sm., stränghet; hårdhet,
obeveklighet; feberrysning; a —, strängt (noga)
taget; a tutto —, med yttersta stränghet, på
det strängaste; di—, oeftergiflig[t], sträng[t].
rigorismo sm., [öfverdrifven] stränghet,
rigorista sm., [sträng] sedeläráre,
rigorosaménte adv., strängt, hårdt;
obestridligt,
rigorositá sf., stränghet.
rigoróso a., Sträng, bister, strikt; noggrann,
oeftergiflig,
rigovernáre va., diska, skura, rengöra;
gifva mat åt; sörja för; regera,
rigovernatúra sf., diskning ; diskvatten.
rigrattáre va., åter skrapa &c. (se grattáre).
rigridáre vn., skrika på nytt &c. (se
gridare).
riguadagnáre va., återvinna; åter uppnå,
riguardaménto sm., blickande; blick;
försiktighet.
riguardánte a., som betraktar; som vetter,
har utsikt åt; angående, beträffande. —
sm., åskådare, betraktáre,
riguardáre va. o. vn., betrakta, [å-, [-be]skå-da,-] {+be]skå-
da,+} se, titta, blicka på, efter, bese ;
granska, mönstra; vetta, ligga [vänd] åt, ha
utsikt öfver, åt ; betrakta, anse ; afse,
syfta (a på) ; angå, beträffa, röra ; göra 1.
hafva afseende på, taga hänsyn till; akta,
ära ; tillhöra, -komma ; beVara, gömma på ;
questo non ti riguarda, det angår dig icke.
«-si, skona sin hälsa, vara rädd om sig;
afhålla sig, akta sig (da för),
riguardáta sf., blick, ögonkast,
riguardataménte se riguardosamente.
riguardáto a. o. pp., försiktig, varsam,
grannlaga ; ansedd, aktad.
riguardatóre sm., riguardatrlce sf.
åskådare, betraktáre,
riguardévole a., ansenlig, betydande,
framstående, utmärkt,
riguárdo sm., blick; aktning, hänsyn,
undseende ; uppmärksamhet, omsorg,
försiktighet; mål, ögonmärke; senza riguardi,
utan hänsyn ; non aver —, vara fri o.
obesvärad, ogenerad; persona di —,
framstående person ; bisogna aver molti
riguardi, man måste vara mycket försiktig ;
stáre in —, handla med försiktighet;
aversi —, skona sin hälsa, vara rädd om sig;
a [ogni] buon —, af försiktighet, för mera
säkerhets skull ; in i. a — di, — a, hvad
beträffar, beträffande, angående; i
förhållande till.
riguard08aménte adv., hänsynsfullt, med
undseende; försiktigt,
riguardóso a., varsam, försiktig, omtänksam,
riguarire va., bota på nytt. «-Si, tillfriskna
å nyo.
rlguarnlre va., förse med nya förråd,
riguastáre va., åter förstöra; (fig.) göra o-
sams, ställa till oenighet mellan,
riguidáre se ricondurre.
rigurgitaménto se ringorgamento.
rigurgitáre vn., svämma, flöda, rinna öfver;
— di, (fig.) [öfver]flöda af, ha öfverflöd på,
ha i öfverflöd; vara öfverfylld, -full.
rigúrgito sm., öfversvämmande, -svämning.
rigustáre va., åter smaka på.
rilanciáre va., återkasta, kasta tillbaka,
rilasciáre va., å nyo lämna ; lössläppa ;
släppa efter, mildra, lindra ; låta behålla, taga
af; efterskänka; af-, öfverlämna, afgifva
[intyg]; utfärda [arresteringsorder],
riláscio sm., [af]lämnande &c.
rilassaménto sm., slak-1. slappnande,
slapphet; <— di costumi, sedeslöshet.
rilassante a., (läk.) uppmjukande,
rilassáre va., göra slapp, slak, slappa;
lösslappa, satta pa fri fot. ~si, slappna,
blifva mindre Ifrig, mindre sträng, mindre
noga ; blifva slapp, efterlåten, vek, vårdslös.
rliassataménte adv., slappt, efterlåtet ;
vårdslöst, sedeslöst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
