Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - saccomanno ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saccomanno sm., plundráre; sköfling,
plundring ; fare —, mettere a —, sköfla, plundra,
eaccométtere se saccheggiáre.
saccóne sm., halmmadrass,
sacéllo sm., kapell,
sacerdotále a., prästerlig, präst-.
8acerdotalménte adv., som en präst; i
prästerlig skrud,
sacerdóte sm., präst; Sommo —,
öfverste-präst.
sacerdotésco se sacerdotale.
sacerdotéssa sf., prästinna.
sacerdózio sm., prästämbete, prästestånd,
sácra se sagra.
sacramentále a., sakramenterlig,
sakramen-talisk ; sakraments-; parole sacramentali,
instiftelseord till ett sakrament; (fig. f)
väsentligen afgörande ord.
sacramentalménte adv., sakramenterligen.
Sacramentáre va., utdela sakramentet åt.
~si, undfå sakramentet; gå till skrift,
eacramentário sm., kyrkohandbok; sakra-
mentarie (kättáre),
sacramentáto a. o. som mottagit
sakramentet (sista smörjeisen),
sacraménto sm., sakrament; altarets
sakrament; nattvarden; monstrans; ed;
accostarsi ai sacramenti, gå till skrift
(nattvarden).
sacráre va., inviga, helga, göra helig;
kröna. — vn., svärja, ~si, ägna sig.
sacrário sm., (kat.) vattenkärl i sakristior;
det allra heligaste [i tabernakel] ; sakristia,
sacráto pp. (a.), helgad, invigd; helig; p
sakramentskad. — sm., helgad plats,
sacrificare va., offra; (fig.) uppoffra; ägna;
lämna i sticket, ~si, [upp]offra sig.
sacrificatóre sm., offerpräst; en som [upp-]
offrar.
sacrificio, sacriffzio sm., offer, offerdjur;
uppoffring, försakelse ; il — dell’altáre,
mässoffret.
sacrilegaménte adv., på ett vanhelgande
sätt, gudlöst.
Sacrilègio sm., helgerån; vanhelgande;
kyrkostöld; nidingsdåd, -verk, åverkan.
Sacrilego a., helgerånande, gudlös. — sm,.
helgerånare, gudlös människa,
sacripante sm., storskrytáre, -skräfiáre.
sacristfa se abbadia.
sacro I. a., helgad, [in]vigd; helig;
okränk-bar, oantastlig; andlig; fördömd,
förbannad; il — Collegio, kardinalkollegiet; la
sacra Storia, bibliska historien ; osso —,
(anat.) korsbenet; gli ordini sacri, de högre
prästerliga värdigheterna ; i libri sacri, den
Hel. Skrift; morbo —, fallandesjuka. — II.
sm., det heliga 1. andliga,
sacrosánto a., allra heligast; helig;
okränk-bar.
Sad[d]ucéo</b> sm., (hist.) saducé.
saéppolo sm., rotskott från vinstock;
pilbåge.
Saétta I. sf., pil; kastspjut; åskvigg, blixt;
stråle, [plötsligt] ljus ; (geom.) linje, som
vinkelrätt emot kordan skär bågen midt
i-tu ; (fig.) harm, förtret ; odygdig barnunge;
non una —, icke det ringaste, intet,
ingenting; per —, med våld. — II. interj., för
tusan! besitta!
Italiensk-svensk ordbok.
saettáme sm., en mängd pilar,
saettáre va. o. vn., såra med pil, skjuta
med pil [på]; afskjuta, slunga [pilar];
kasta ; träffa, såra ; krossa med blixten; plåga,
besvära; förkrossa,
saettáta sf., pilskott; skotthåll,
saettatóre sm., bågskytt,
saettélla sf., borrax, borrklinga.
saettfa sf., trekantig kyrkoljusstake ; &
brigantin.
saettiére sm., en som slungar pilar.
saettóne sm., (zool.) slungorm.
saettó zza se saettélla.
saféna sf., (anat.) rosenåder [på foten].
sáffico a., saffisk.
Sáffo sf., (hist.) Saffo.
sága sf., fe; saga.
sagáce a., skarpsinnig, klyftig; listig, slug.
8agaceménte adv., skarpsinnigt &c.
sagácia, sagacitå sf., skarpsinnighet, -sinne;
skarpsynthet, slughet, klokhet,
saggézza sf., vishet, -dom, förstånd,
saggiamente adv., vist, klokt, förståndigt
&c. (se saggio).
8aggiáre va., försöka, probera; smaka på.
saggiatóre sm., proberáre.
saggina sf., bohvete; majs.
sagginále sm., majsstängel ; hveteax ; (zool.)
en sorts morkulla.
8agginélla sf., ett slags bohvete.
8ággi0 a., vis, klok, förståndig; snäll,
beskedlig ; sedig, hygglig, ordentlig; sansad,
rättänkande, etc. — sm., försök, prof;
pro-bering; profstycke, -bit, -lapp; räntefot;
kursränta ; (fig.) försmak, -känning ; $
guldvåg; dare — di, [be]visa, ådagalägga,
saggiuólo sm., prof [på vin o. d.]; &
guldvåg.
sagin... se saggin...
sagittále a.: sutura —, (anat.) pilsöm,
sagittário sm., bågskytt,
sagliénte a., som stiger upp ; fram-,
utskjutande; (herald.) springande.
ságo sm., (gam. hist.) fordom bruklig
krigsdräkt. — a., se sagace.
ságola sf., lodlina.
ságoma sf., stången på ett betsman;
motvikt ; (ark.) sims, -verk, list, fris ; mall.
Sagónto sf., (geogr.) Sagunt.
sagra sf., invigning [af kyrka o. d.];
kyrkofest, helgonafest [på landet]; (ibi.)
helgedom, sanktuarium.
sagram ... se sacram...
sagráto a., helgad, [in]vigd, helig. — sm.,
heligt ställe ; plats framför en kyrka ;
svordom.
sagrestána sf., nunna, som har uppsikt
öfver klostersakristian,
sagrestáno sm., sakristan, klockare,
sagrestia sf., sakristia; kyrkans dyrbarheter;
(fig.) heliga ting.
sagrì sm., beredt fiskskinn; schagräng.
sagrili... se sacrifl...
sag rista sm., klockare ; prelat,
ságro sm., (zool.) en art falk.
sagù sm., sago, -gryn.
Sahára sf., (geogr.) Sahara,
sáia sf., ett slags sars.
saiétta sf., en sorts satin (tyg),
safme sm., svinister, flott.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
