Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - rusticalmente ... - S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rusticaiménte, rusticamónie adv., bondak-
tigt, groft, plumpt &c.
rustichézza, rusticitá sf., landtlighet, bond-
aktighet &c. (se följ.)
rùstico I. a., landtlig, landt-, landtmanna-;
bondaktig; grof, rå, plump, oborstad; (ark.)
rustik ; rilegare alla rustica, (bokb.) häfta.—
II. sm., landtman, bonde; bondlurk, -basse,
rúta sf., (bot.) vinruta.
rutáceo a.,(bot.) hörande till familjen Ruta.
rutilánte a., guldglänsande, rödskimrande.
rutiláre vn., glänsa, skimra,
rùtilo a., (poet.) glänsande, skimrande,
ruttáre, rutteggiáre vn., (lågt ord :) rapa ;
(ss. va.:) m un insulto, skymfa, fara ut
mot ngn.
TÙtto stn., (lågt ord:) rapning,
ruvidaménte adv., sträft, hårdt; groft;
barskt, häftigt &c.
ruvidézza, ruviditá sf., sträfhet, skroflighet;
grofhet, råhet; kärfhet, ojämnhet &c. (se
foy.)
rùvido a., skroflig, ojämn; grof, rå, sträf,
hård, bister, barsk, häftig; oborstad,
ohöf-ü*.
ruzza sf., söndring, oenighet, osämja; so
äfv. ruzzo.
ruzzaménto sm., skämt,
ruzzáre vn., skalkas, leka, rasa, skämta,
rúzzo sm., tokeri, skämt, lek; skämtsamt
sätt, skalkaktighet, lekfullhet; cavare Hm
dal capo ad uno, betaga ngn lusten att
göra ngt; bringa ngn till förnuft,
rúzzola sf., snurra, kastskifva.
ruzzoláre vn., rulla [fram, ned], trilla [ned],
ramla, tumla [omkull, öfver ända]; halka,
ruzzolóne I. stn., stor rund sten, kastskifva;
vält; fall, nedramlande; fare un m, ramla,
tumla ned; fare il m, (fig.) stupa, göra
kullerbytta. — II. adv., se följ.
ruzzolóni adv., öfver ända, hufvudstupa;
andar m, ramla omkull; stupa, göra
kullerbytta, tumla öfver ända.
S.
Såbaot, Sabaót sm., Zebaot; Dio m.
Herren Zebaot.
Sabático a.: anno m, sabbatsår,
sabatina sf., midnattsmåltid på lördag natt,
nattsexa [hos judarna efter fästan],
sábato sm., lördag; (jud.) sabbat; P
hex-sabbat ; non aver pan pe’ sabati, icke hafva
mycket att lefva a.: Dio non paga il m,
straffet kommer, om det också, dröjer ;
essere più lungo del m santo, vara mycket
långsam af sig, aldrig bli färdig ; m santo.
påskafton,
sábbato se sabato.
Sábbia sf., sand; grus; m minuta, fin sand,
skrifsand ; sabbie viaggiatrici, flygsand,
sabbiaiuólo sm., sandhandlare,
sabbiare va., sanda, beströ med sand.
sabbióne sm., skursand; [groft] grus; [cava
di] m, sandgrop; grustäkt.
sabbioniccio, sabbionóso, sabbióso a.,
sandig, sand-, sandblandad.
8abefsmo sm., sabeism, stjärndyrkan.
sabina sf., (bot.) säfvenbom.
Sabini sm. pl., (gam. hist.) Sabiner.
sabórdo sm., ⚓ [stycke]port.
sácca sf., säck, påse ; ränsel, väska ; ficka ;
tiggarpåse ; veck ; m da viaggio, nattsäck;
far la m, packa,
saccáia sf., säck, påse; varsamling (kring
sår 1. böld) ; far m, bilda varsamling.
saccarifero a., sockerhaltig.
saccarino a., socker-. — sm., sackarin.
8åCCaro sm., sockerrör,
saccáta sf., en säck full.
•accáto a., (läk.) vattenbildande. — sm.,
(läk.) vattusot.
•accénto a. (sm.), klok, lärd ; förståsigpåare,
själftiUracklig, viktig, Inbilslc, alfklok, pe-
dantisk. — sf., blåstrumpa.
sacoenteménte adv., med själfullräcklighet;
inbilskt &c.
saccenteria sf., själftillräcklighet, själfför
troende. själfklokhet, inbilskhet, inbillad
lär-dom.
saccentino se abbadia.
8accentóne sm., pedant, inbillad lärd;
skräf-lare.
saccentúzzo sm., glop, snushane,
förståsigpåare; en som gör sig viktig. — a.,
viktig, inbilsk.
8accheggiaménto sm., sköfling, plundring,
saccheggiáre va., sköfla, plundra,
saccheggiatóre sm., plundráre.
sacchéggio sm., sköfling, plundring; dart
il m a, sköfla, ge till sköfling.
8acchettáre va., slå med sandpåsar,
sacchétto sm., liten säck, påse.
sacciùto se saccente.
Sácco sm. (i pl. i sacchi 1. le sacca), säck,
påse; ränsel, väska; tiggarpåse; ficka;
säckväfnad ; (äfv.) sköfling, plundring ;
mage, buk; (fig.) mängd, hop; m da notte,
nattsäck; dare (avere) il m, ge (få)
korgen; tenere il m, ge en handräckning;
mettere in m, (fig.) göra ngn svarslös ; lura,
kugga; essere in m, (fig.) vara i förlägenhet ;
tornare colle pive 1. trombe nel m, komma
tillbaka med oförrättadt ärende, med lång
näsa; votáre il m, (fig.) säga allt hvad man
har att säga om en sak ; non dir quattro se
non l’hai nel m, man skall inte sälja
huden, förr än björnen är skjuten ; m rotto l
{interj.) anfäkta, besitta i porre (mettere)
a m, ge till spillo, plundra, sköfla ; andare
a m, plundras, sköflas ; far m,
röfva,plundra; (äfv.) vara sig (om sår),
saccóccia sf., resväska, påse ; ficka.
Sáocolo sm., liten sack.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
