Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - salmo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sálmo sm., [Davids] psalm; — penitenziale,
botpsalm ; ogni — torna in gloria, däraf
hjärtat är fullt, därom talar munnen,
sa! mod fa sf., psalmsång; (fig.) psalmton;
enformig sång.
salmoncfno sm., liten lax, smålax.
salmóne sm., lax.
salnitráio sm., salpetersjudare.
salnitråle, salnitráto a., salpeter-,
salnitro sm., salpeter,
sal nitróso a., salpeterhaltig.
Salomóne sm., (hist.) Salomon.
Salóne sm., stor sal; salong; festsal; (fig.,
mest ! pl.) fina världen, goda tonens
sällskapskretsar.
Salonlcohi, Salonfcco sf., (geogr.)
Salo-niki.
salottlno, salótto sm., förmak, mottagnings-,
sällskapsrum, liten salong ; matsal ; — di
ricevimento, mottagningsrum ; — buono,
salong, praktrum.
Sálpa sf., en sorts fisk af målaresläktet,
salpáre vn., ⚓ lätta, lyfta ankar,
sálsa sf., (kok.) sås ; (fig.) kval, pina ; —
piccante, skarpsås ; l’appetito i la miglior
—, hungern är den bästa kryddan ; il pesce
non vale la —, (fig.) det kostar mer än
det är värdt (smakar),
salsamentário sm., fläsk- o. korfhandlare,
hökare, viktualiehandlare.
salsapariglia sf., [rot, safit af] sarsaparill.
salsèdine, salsézza sf., salt smak; sälta,
salthalt.
salsiccia sf., [kött-, fläsk-, hack]korf.
salsicciáio sm., fläsk- o. korfhandlare.
salsiccióne, salsicciótto sm., metvurst.
salsièra sf., såsskål, såskopp.
SålSO a., salt; (fig.) skarp, bitande,
salsúme sm., sälta, salthalt; salt kött.
saltabécca sf., gräshoppa.
8altabelláre vn., hoppa, skutta [hit o. dit],
göra språng,
saltaimpánca se abbadia.
saltaleóne sm., ⚙ spiralfjäder,
saltamartino sm., hoppgubbe; (fig.) tanklös
människa, hönshjärna; & en sorts
enpun-dig kanon,
ealtanséccia sf., (zool.) florentinerlärkan.
saltáre I. vn., hoppa; göra språng, skutta;
dansa ; springa 1. sprängas i luften ;
studsa ; rusa, störta fram, på 1. till ; (fig.) göra
hopp [i befordringsväg, från ett ämne till
ett annat o. d.] ; — a cavallo 1. sul ca•
vallo, hoppa upp på en häst; voltigera,
hoppa på häst ; — agli occhi, falla i
ögonen, vara påtaglig; — agli occhi di tmo.
vilja rifva ut ögonen på ngn ; — in bestia,
ilskna till ; — in collera, vredgas, förtörnas;
— di palo in frasca, — d’Arno in
Bacchi-glione, prata i vädret, hoppa från det ena
ämnet till det andra ; — in aria, explodera;
— su, taga till ordet ; gli salta la mosca, il
grillo, han blir stött, stucken. — II. va.,
hoppa 1. springa öfver; (fig.) Öfverhoppa,
förbigå, utelämna ; a piè pari, hoppa
jämfota; (fig.) hoppa öfver,
saltarlzzo a., dresserad till hoppning,
ealtatlvo a., hopp-,
saltatóre sm., hoppare; lindansare.
Saldatrice sf., luftspringerska ; lindanserska.
sanazióne sf., hopp[ning].
salteilánte a., småhoppande &c.
ealtelláre vn., [små]hoppa, skutta [hit o.
dit].
ealtellóne, saltellóni (a) adv., [-[små]hoppande,-] {+[små]hoppan-
de,+} under hopp o. skutt,
salteréila sf., gräshoppa,
salterelláre se saltellare.
salteréllo sm., hopp, skutt; (fyrv.) eldorm,
svärmare; (i pl.) hammare, tangenter [på
piano].
Saltério, saltéro sm., psaltáre, Davids
psalmer ; psalmbok; psaltáre (stränginstrument);
dire il —, uppläsa psalmerna,
salticchiáre se abbadia.
saltimbánco sm., lindansare, gycklare; (fig.)
charlatan, dansmästáre, skojare.
8ålt0 sm., hopp, språng, skutt; [-[åter]studsning;-] {+[åter]studs-
ning;+} luftsprång; sprittning, ryckning;
vattenfall, fors; (mus.) plötslig öfvergång;
(ibi.) skog, lund; in un —, i ett hopp,
etc.; med ens, tvärt; a salti, hoppande;
far fare un —, (äfv.) komma att spritta
till ; fare due (quattro) salti, f taga sig
en sväng, dansa i familj ; fare pochi salti
e brutti, f dö knall och fall ; — mortale,
farligt hopp ; — di gatto, 0 stigrör,
saltuariaménte adv., då o. då, emellanåt,
tid efter annan, tidtals.
salubèrrimo a., mycket hälsosam,
salóbre a., hälsosam, sund.
salubreménte adv., hälsosamt,
salubritá sf., hälsosamhet, sundhet.
Salumáio sm„ hökare, viktualiehandlare.
saláme sm., salt kött, fisk, mat.
salutáre I. a., hälsosam, välgörande; arte
—, medicin. — II. va., hälsa [på, till, [-såsom],-] {+så-
som],+} bocka sig, buga sig, niga [för];
salutera ; salutate per me il Signor N.l
hälsa Herr N. från mig ! salutamelo l hälsa
honom från mig! — III. sm., hälsning.
Salutatóre sm., en som hälsar,
salutatório a., hälsnings-,
salutazióne sf., hälsning; la — angelica.
ängelens hälsning till Jungfru Maria, Ave
Maria.
Salüte sf., hälsa; sundhet; skål (di för); väl,
välfärd, bästa; räddning; frälsning, salighet;
bere alla — di uno, dricka ngns skål,
dricka ngn till ; — / väl bekomme l prosit !
salutévole se salutìfero.
salutevolménte adv., hälsosamt.
Salutifero a., hälsosam, sund, välgörande.
saláto sm., hälsning; bugning, bock,
nig-ning; & salut, -ering; sorglig nyhet; (fig.)
Slag, stöt ; tanti saluti per il Signor N.l
många hälsningar till Herr N. 1
SalózZO sf., (geogr.) stad i Norditalien.
8ålva Sf, & salfva (äfv. fig.); — d’applausi.
bifallsstorm,
salvacondótto sm., lejdbref.
salvadanáio, salvadanáro sm., sparbössa,
salvafiáschi sm. buteljkorg.
8alvaggina sf., villebråd, vildt; vildfågel;
gusto di vild smak.
8alvágglo se selvaggio.
salvaguardáre va., [be]skydda, värna.
8alvaguårdia Sf, [be]skydd, skygd ;
skyddsvakt, -bref; värn, hägn.
salvamåno (a) adv., utan fara, helbrägda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
