Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - schema ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
benrangel ; stomme, ställning, karkas, skrof;
plan, utkast,
•chéma sm., schema, schematisk
framställning ; utkast, förslag ; — di legge,
lagförslag.
SCherårio sm., stråtröfvare, lönmördare,
schericáre va., beröfva prästerlig värdighet,
afsätta [en präst]. — si, bli lekman,
öfvergifva andliga banan,
schérma sf., faktkonst ; fäktning ; di —, fäkt-;
perdere la —, uscire di —, ej veta, hvar
man är hemma, komma af sig, förlora
fattningen.
schermáglia sf., handgemäng, slagsmål,
schermidóre se abbadia.
schermire vn., fäkta ; parera, afvärja en stöt.
— va., parera; undvika. — si, vika undan;
försvara sig, värna sig, skydda sig.
schermitóre sm., fäktáre; fäktmästáre.
schérmo sm., försvar, skydd, värn;
skyddsvapen.
schernévole a., gäckande, hånfull, ironisk;
föraktlig; värd åtlöje.
8CherneV0lménte adv., hånfullt; med förakt.
8cherniménto se scherno.
schernire va., skämta, gyckla, drifva [gäck]
med ; förakta, ringakta,
sohernitivo a., gäckande.
Schernitóre a., gäckande, ironisk. — sm.,
skämtáre, spefågel.
Schérno sm., skämt, gyckel, drift, spe, hån;
förakt; avere a —, ringakta,
scheruóla se abbadia.
scherzáre vn., skämta, gyckla; leka, skal-
kas, fladdra,
scherzatóre sm., skämtáre, spefågel,
scherzévole se scherzoso.
scherzevolménte adv., på skämt, lek; på
ett lustigt sätt.
Schérzo sm., lustighet, skämt, [bara] lek,
narri ; gäckeri ; upptåg ; spratt, streck, puts;
uno — di cattivo genere, ett dåligt, elakt
skämt ; in ischerzo. da —, per ischerzo, på
skämt, lek ; — di natura, missfall.
8Cherzosaménte adv., skämtsamt ; på skämt,
scherzóso a., skämtsam, yster, lekfull; lustig,
löjlig; upprymd, munter, uppsluppen,
schiáccia sf., råttfälla; träben,
schiacciaménto sm., krossning &c. (se följ.)
schiaccianóci sm. f nötknäppare,
schiaocláre va., krossa, krama, klämma,
trampa sönder, ihjäl ; knäcka [nötter] ; stöta
sönder; hopklämma, -trycka, tillplatta; (fig.)
kväsa, stuka; — un sonno, sofva, slumra,
~si, sönderkrossas; huka sig ned, lägga
sig ned på marken (om djur).
8chiacciáta sf., en sorts tårta, glödkaka.
80hiacciát0 pp. (a.), ned-, in-, tilltryckt;
platt; trubb-.
schiacciatóra tf, krossning &c. (se
schiacciáre).
se hi aff år e, schlaffoggiáre va., kindpusta,
örfila [upp],
schidffo sm., kindpust. Örfil, slag för örat ;
(fig.) förolämpning,
schiamazzáre vn., kackla, skrocka; (fig.)
skrika, ropa, hojta, väsnas, föra väsen,
schiamazzatóre sm., skrikhals, bråkstake.
grälmakare.
ttalimsk-svensk ordbok.
schiamazzio sm., käbbel, ideligt skrik, rop;
larm, [o]väsen, oljud,
schiamazzo sm., rop, skrik, oväsen, larm;
lockfågel.
8Chianolána sf., diagonal,
schlanoio sm., sned riktning, linje; snedhet;
a —, di —, per ischiancio, snedt, på sned
[-den], på tvären,
schiantaménto sm., uppryckande &c.
schiantáre va., afbryta, bräcka, krossa;
upprycka, lösslita, sönderslita ; che schianta il
cuore, hjärtslitande. ~si, spricka.
SChiánto sm., sönderbrytning, krossning;
uppryckande; bullrande utbrott, knall, smäll;
(fig.) hj ärtesorg, smärta, plåga; — di tuono,
åskslag; di —, plötsligt, med ens.
schiánza sf., sårskorpa.
SChiáppa sf., flisa, sticka, splint; slef ; kafle;
en sorts trång jacka,
schiappáre va., klyfva, splinta, spinta [ved].
— vn., spricka.
8Chiaráre se schiarire.
schiariménto sm., ljusning, uppklarnande ;
upplysning, förklaring,
schiarire va., göra klar[are], ren[are],
ljusare, tunnare, gles[are] ; (fig.) belysa,
utreda, förklara, uttyda, förtydliga; upplysa;
skingra, häfva. — vn. o. ~si, bli klar[are];
klarna [upp], ljusna ; glesna ; (fig.) söka
upplysning,
schiassáre vn., föra oljud, göra [o]väsen;
larma; stoja, tumla om, roa sig.
schiètta sf., släkt, ätt.
schiattáre vn., spricka, springa sönder, kre-
vera, brista; förgås, dö.
SChiáva sf., slafvinna.
SOhlavacciáre va., borttaga reglarna för;
öppna.
schiavina sf., slafdräkt; pilgrimskåpa; stort
sängtäcke; tukthus, fängelse,
schiavitù sf., slafveri; träldom.
SChiávo sm., slaf, träl. ■— a., slafvande, trä-
lande ; (fig.) slafvisk,
schiavóne a., slavonisk.
Schiavónia sf., (geogr.) Slavonien.
8chlccheráre va., kludda ned, klottra, rita
kråkfötter uti ; nedsmutsa; F pladdra,
sladd-ra, skvallra ur skolan [med]; yppa, röja.
schidionáre va., (kok.) sätta på spett,
schidionáta sf., ett spett fullt,
schidióne sm., stekspett,
schièna sf., ryggrad; rygg; länd,
ryggstycke; (fig.) bergsrygg; volgere la —, vända
ryggen till; lavoro di —, kroppsarbete,
schienále sm., ryggrad; länd.
schièra sf., skara, trupp; pluton; bataljon;
skvadron ; flock, skock, hop ; spalt ;
arbetslag; a —, a schiere, i skaror; plutonvis.
schieraménto sm., uppställning &c.
80hieráre va., ordna [i trupp], uppställa,
ställa i led; skvadronera. -si, ställa sig
l led, ställa upp sig; schieratevi/ &
uppställning t
schiericáre se schericäre.
schiettaménte adv., uppriktigt, rent ut,
ärligt &c.
schiettézza sf., okonstladt väsen ;
uppriktighet, öppenhet &c.
schiétto I. a., ren, oförfalskad, oblandad;
okonstlad, oskrymtad, ärlig, uppriktig,
|i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
