- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
488

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scoprimento ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


[häftigt, våldsamt] utbrott; bössa; —
d’applausi, bifallsstorm ; di —, plötsligt, med
ens; far —, explodera &c.; väcka
uppseende, falla i ögonen, göra effekt,
scopriménto sm., upptäckt, upptäckande,
scoprire va., aftäcka, afhölja, blotta; taga
locket, taket, täcket a.: blotta på försvar;
yppa, upptäcka, utforska, utröna; skönja,
märka ; yppa, röja ; — il proprio animo,
öppna sitt hjärta; — gli altarini,
upptäcka härftråden i en intrig, -si, blotta sig
&c.; lyfta på, aftaga hatten, mössan, blotta
hufvudet ; kasta af sig [täcket] ; yppa, hvem
man är ; — ad uno, meddela sig, öppna
sitt hjärta för ngn.
scopritóre sm., scopritrice fsf., en som
aftäcker, blottar &c.; upptäckare;
uppfinnare.
scopritura sf., upptäckt, upptäckande,
scoraggiamento sm., modlöshet,
nedslagenhet.
scoraggláre, re, va., nedslå [ngns
mod], göra modfälld, klenmodig,
missmodig; afskräcka, ~si, bli modfälld; fälla
modet.
scoraménto sm., soorånza sf., modlöshet,
nedslagenhet.
SCOráre se scoraggiáre.
scorbacchiare va., utbasuna ngns fel o.
brister; hána.
8CÓrbia se sgorbia.
8C0rbiáre vn., göra [bläck]plumpar, plumpa
ned papperet,
scórbio sm., bläckplump, -fläck; klotter,
sudd[ande].
scorbùtico a., skörbjuggsartad. — sm., skör-
bjuggssjuk.
scórbúto sm., (läk.) skörbjugg.
8c0rcáre vn. o. -si, stiga upp.
scoroiaménto sm., förkortande, förkortning
&c.
soorciáre va., göra kortáre, förkorta, taga
af, afkorta ; förminska. — vn. o. -si, bli
kortáre, aftaga ; krympa; (mål.) synas i
per-spektivisk förkortning,
scorciatóio sf., genväg,
scórcio I. sm., aftagande; slut; (mål.)
per-spektivisk förkortning ; in sullo —
dell’an-no, mot slutet af året ; lo — della fera,
sista dagarna af marknaden. — II. a., af-,
förkortad,
scordaménto sm., glömska.
SCOrdánza se discordanza.
scord äro va., göra ostämd; förgäta,
glömma; förlåta, tillgifva. —- vn., vara
missljudande, ej stämma, ~si, glömma, förgäta.
SCOrdáto pp. (a.), ostämd; missljudande;
glömd, förgäten,
scordévole a., glömsk,
scoreggiáre vn., (lågt ord:) fjärta. — va.,
smälla med piskan,
scoreggiáta sf., pisksmäll ; piska,
scórgere va., varseblifva, skönja ; [fä] se,
märka, förnimma, inse ; ledsaga, föra ; visa
vägen ; tämja ; far —, förråda ; farsi —,
göra en slät figur, låta skratta ut sig ; farsi
— tristo, visa sig som en elak människa;
la voce, känna igen på rösten,
scória sf., # slagg,
sooriazióne sf.: Slaggbildning.
8c0rnacchiáre va., [för]hána, drifva [gyckel]
med, begabba,
oornáre va., afstöta hornen pä ; (fig.)
bränn-märka, vanära, utskämma, förhána. ~si,
skämmas.
8C0rnåta sf.: dare una —, stångas,
soorneggiáro va., stånga. — vn., blåsa [i]
horn.
800rniciamént0 sm., Infattning, ram.
scornioláre va., göra ram[ar] åt; (äfv.) taga
bort ramen, infattningen från {" uttaga ur
ram, infattning ; såga i cirkel, efter modell
uthugga ett stycke trä.
soorniciatóra sf., uttagning ur ram.
infattning.
SCÓrno sm., skam, blygsel; avere a —,
afsky; a — di. trots,
scoronaménto sm., [träds] toppning,
scoronáre va., toppa [träd]; afrycka kronan,
toppen på.
800rpacciáta sf., fullproppning ; fare una
—, äta omåttligt, proppa sig full.
SCÓrpio, scorpióne sm., (zool., astr.)
skorpion ; & en sorts kanon ; — di mare,
skrab-ba (fiskslag),
scorporáre va., afsöndra [från kapitalet] ;
frånskilja [ngt införlifvadt].
8C0rp0razióne sf., af-, frånskiljande ; &
truppers afsöndrande från hufvudkåren.
scórporo sm., af-, frånskiljande; kännbar
utgift.
scorrazzaménto sm., ströfveri, ströftåg;
fientligt inbrott; omkringflackande.
scorrazzare vn., springa hit o. dit, ströfva
omkring; göra ströf-, plundringståg. — va.,
plundra, härja,
scorrénte a., lätt, ledig,
scorrénza sf., (läk.) diarré,
scórrere I, vn., rulla, glida, vara i gång,
röra sig; löpa; rinna; förflyta, -rinna, -gå;
öfversvämma; — col cervello, bli förryckt.
— II. va., genomögna, -se. -läsa; taga en
hastig öfverblick af, titta [som hastigast]
på ; plundra, förhärja, sköfla ; — la
cavallina, vara sin egen herre, göra som det
lyster en.
scorreria sf., ströf-, plundringståg, inbrott,
scorrettaménte adv., oriktigt &c. (se följ.)
scorrétto a., oriktig, felaktig, inkorrekt,
bristfällig; (fig.) oordentlig, tygellös,
utsväfvande.
scorrévole a., flytande, lätt, ledig, glatt;
flyktig, förgänglig,
scorrezióne sf., oriktighet, felaktighet; fel,
skriffel, tryckfel,
scorribanda, scorribándoia sf., liten
utflykt, färd, tripp; litet ströftåg,
scorridóre sm., ⚓ spejare, blänkare.
scorriménto sm., flöde, flytning, utlopp;
halkning ; ströftåg.
Scorritóio se abbadia.
scorrucciársi vr., bli ond, vredgas,
scorrúccio sm., vrede; raseri,
scórsa sf., flöde, utlopp; utflykt, -färd, tur,
vandring, exkursion ; dare utta — ad un
libro, genomögna, -se en bok; dare una
— {in], göra en utflykt [ti[l].
8C0r8fV0 a., flytande; lösande.
scórso I. pp., förliden, -fluten &c. (se
scorrere) ; ranno —» förlidet år. I Qol. — IJ.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free