Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scorsolo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sm., excess, utsväfning; fel; — di lingua,
felsägning ; språkfel ; — di penna,
felskrifning.
scorsóio a.: modo —, löpknut.
SCÓrta sf.. vägvisare, [-]ledare, föráre; följe,
eskort[ering] ; betäckning, konvoj ;
förseende med lifsmedel; förråd, proviant[ering];
nave di —, konvojskepp; fare la — a,
eskortera; vakta; sulla — di. med hjälp
af.
800rtamént0 se accortamento.
1. scortáre (utt. med slutet o) va., af-,
förkorta, göra kortáre, taga af [på längden].
—Si, bli kortáre; krympa.
2. scortáre (utt. med öppet o) va.,
eskortera; konvoj era, betäcka.
scortecciaménto sm., afharkning;
afskal-ning.
scortecciáre va., afbarka, [af]skala; afskära
skorpan [på brödet],
scortése a., ohöflig, obelefvad, oartig,
ovänlig, ogen.
scorteseméntø adv., ohöfligt.
scortesía sf., ohöflighet, oartighet ; fare —
— a, bemöta ovänligt, vara ohöflig mot.
scorticaménto sm., afskafvande af huden
&c.
800rticáre va., draga skinnet af, flå [af],
af-skafva skinnet, barken på, skada på ytan;
(fig.) klå, skinna, preja, pungslå ; non voler
tenere ni —, vara i valet o. kvalet, ~si,
rifva sig i skinnet, skafva skinnet af sig;
få skafsår ; dö.
scorticatóio sm., knif, som man flår med;
ställe, där djur flås, åtelplats; (fig.)
värdshus, där gäster skinnas.
scorticatóre sm., [hud]afdragare, flåbuse;
(fig.) prejare, ockráre,
scorticatúra sf., skafsår; hudlöst ställe,
scorticavillánl sm., bondfångare.
scorticazióne sf., se scorticamento.
scortichino sm., knif att flå med;
slaktar-knif, huggare ; [hud]afdragare, flåbuse; (fig.)
prejare, ockráre, procentáre.
1. SCÓrto (utt. med slutet o) sm., (mål.)
förkortning.
2. scórto (utt. med öppet o) pp., sedd &c.
(se scorgere).
scórza sf., bark; skal [på frukter]; näfver;
bast ; fröskida, balja ; (fig.) yta, sken ;
förevändning.
8C0rzáre va., afbarka, [af]skala; beröfva;
afskeda.
scorzóne sm., (fig.) grof, råbarkad karl,
bondlurk, tölp.
scorzonéra sf., (bot.) skorzonerrot.
scorzóso, scorzüto a., som har hårdt Skal.
scoscéndere va., afbryta [grenar på träd],
splittra, bräcka, ~si, ramla, rasa,
instörta, falla; brista, spricka, klyfvas.
scoscendiménto sm., [grenars] afbrytande
&c. ; ras, fall.
scoscéso a. o. pp. (af scoscendere), rasad,
instörtad; brant, tvär.
8C0SCiáre va., afbryta lårbenen på. ~si,
bryta af sig lårbenen.
SCÓSCÌO sm., bråddjup, brant; tvärbrant
ställe.
SCÓSSa sf., skakning, ruskning; stöt; [tvär]
ryckning [i tyge[n]; sprittning; [stört]skur;
[elektrisk, Jord]stöt; (fig.) knäck, skada,
olycka ; — di terremoto, jordbäfning,
-stöt.
SCÒSSO pp. af scuotere.
scossóne sm., sprittning, ryckning; dart
uno —, spritta (rycka) till.
scostaménto sm., afskiljande, aflägsnande
&c.
scostáre va., afskilja, aflägsna, skaffa, flytta,
skicka, drifva, etc. bort (undan, ur vägen);
hålla, maka l. skjuta undan, ~si, aflägsna
sig (da från), flytta sig undan, maka sig,
vika undan,
scostoláre va., taga bort kanterna, ådrorna
[i blad, etc.].
8C0Stumataménte adv., oskickligt ;
oanständigt; ohöfligt &c.
soostumatézza sf., utsväfning[ar],
liderlighet, sedeslöshet, oordentligt lefnadssätt;
själfsvåld, ohöflighet, oartighet, oskick,
scostumato a., sedeslös, utsväfvande,
oanständig; själfsvåldig; ohöflig, oskicklig,
o-artig.
scótano se sommacco.
scotennáre va., aftaga svålen a.: skalpera.
scotennáto sm., fläsk, späck.
scoticáre va., (agr.) flåhacka, svedja; se
äfv. scotennare.
scotiménto sm., skakning, ruskning; stöt.
scotitóio sm., ståltrådskorg [hvari sallad
sköljes].
scótola sf., skäktknif ; linskäkta, -bråka.
8CCtoláre va., skäkta [lin],
scotolature sm., linskäktáre.
scotolatura sf., linskäktning.
sootomia sf., (läk.) svindel för ögonen.
8CÓtta sf., i skot; vassla.
scottaménto sm., brännsår, -skada.
8C0ttáre I. va., bränna, brännskada; brynaj
(kok.) förvälla; (fig.) plåga, pina; skada;
— con acqua bollente, skålla; essere
scottato. skålla sig; (fig.) bli bränd, fä
näsbränna. — II. vn., känna smärta, ~si,
bränna sig, skålla sig; (fig.) bli bränd,
soottåta, scottatúra Sf, brännsår, -skada;
skållning.
SCOttiére sm., värdshusvärd.
SCÓtto sm., gemensam måltid på ett
värdshus 1. en källare, sexa ; [andel i]
betalningen för sådan måltid; pagare lo —, betala
sin andel i kalaset, betala för sig; (fig.)
betala kalaset,
soovaociáre va., uppjaga, drifva ur sitt
läger, jaga ur nästet, idet.
SCOVdre va., uppjaga, -drifva ur sitt läger,
ur idet, boet ; uppspára, förjaga ur,
fördrifva från ett tillhåll ; (fig.) få spaning på,
spana upp, snoka upp, upptäcka, yppa,
blotta; utspionera,
scovrire se abbadia.
scózia sf., (ark.) hålkäl.
Scózia sf., (geogr.) Skottland,
scozzáre va., blanda [kort],
scozzése a. (sm.), skotsk, skotte,
scozzonáre va., dressera, berida, tämja [-[hästar];-] {+[häs-
tar];+} (fig.) bibringa hyfsning, folkvett; lara
första grunderna i ngt.
scozzonatóra sf., dressyr; (fig.) första
grunderna.
scozzóne sm., hästtämjare ; ep som förs|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
