- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
492

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sdegnoso ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


sdegnóso a., föraktfull, stursk, spotsk; upp-
bragt, harmsen; tvär, häftig, retlig, het.
sdentáre va., bryta af, ut 1. sönder tänder
(pinnar) på.
sdentáto a., tandlös, utan tänder,
sdiacciáre va., tina, lena upp. — vn., töa
upp.
sdicévole se disdicevole.
sdigiunärø vn. o. ~si, bryta fastan,
sdilinquiménto sm., vanmakt,
sdilinquire vn., bli alltför flytande; (fig.)
dána, svimma, falla i vanmakt,
sdimenticáre m. fl., se dimenticáre, etc.
sdiméttere se dimettere.
sdipignere, sdipingere va., öfver-, utstryka,
utplána.
sdiragnáre va., borttaga spindelnät från.
Sdire va., förneka; motsäga, ~si, återtaga,
taga tillbaka sitt ord, åtra sig.
Sdiricciáre va., borttaga skalet, fjunet på
[kastanjer].
8doganáre va., uttaga ur tullen; förtulla.
8dogáre va., borttaga tunnstafvarna på.
sdoicináto a., sliskig[t söt], [socker]söt;
inställsam; andefattig ; fare lo —», söka ställa
sig in gnm sockersött tal.
sdolenzire va., borttaga domningen i [en
lem].
8donzellår8l vr.. vara slankig, slänga på
kroppen ; gå o. drifva, gå sysslolös,
sdoppiáre va., itudela, klyfva ; vika upp,
breda ut.
8doráre va., borttaga förgyllningen från.
—Si, mista förgyllningen,
sdossare va., borttaga, lyfta ned en börda
från ngns rygg. ~si, afkläda sig, taga af
[sig].
sdottoráre vn., taga på sig en viktig ton.
göra sig viktig.
Sdraiáre va., utsträcka i hela sin längd.
—8i, sträcka ut sig, lägga sig raklång,
sdraláto a. o .pp., utsträckt, ligganderaklång.
Sdráio sm., liggning i säng; stáre a —,
ligga raklång, utsträckt i sängen ; poltrona a
—, hvilsoffa.
Sdraióne adv., raklång, [utsträckt] i hela sin
längd.
sdrisciáre, re, vn., smacka,
sdrucciolaménto sm., halkning, slintning;
(fig.) felsteg.
Sdruociolánte a., halkig, glatt; flyktig,
förgänglig.
8drUCCioláre vn., glida, halka, slinta; åka
kana, skrilla; åka skridsko; halka, falla
ned; snafva.
Sdrucciolévole a., hal ; glatt, slipprig, halkig.
sdrucciolio sm., halkning &c.
sdrùcciolo I. a., hal, glatt, slipprig; flyktig,
förgänglig; (om ord:) med tonen på tredje
stafvelsen från slutet; verso —, vers, som
slutar med ord, som har tonen på tredje
stafvelsen från slutet. — II. sm., glatt, hal
väg 1. gångstig ; skridskobana ; kana ;
skridskoåkning; felsteg, snafvande.
sdrucciolóne I. sm., halkning &c.; (fig.)
felsteg ; dare uno —, halka, slinta ; fare gli
sdruccioloni, halka; slå kana. — II. adv.,
halkande, under halkningar; andare —,
halka, slinta,
sdrucciolóni s® sdrucciolone adi/.
sdrucciolóso a., hal, glatt, halkig.
Sdrùcio sm., sönderrifvande. -slitning;
uppsluppen söm ; refva, rispa, lucka, hål i
kläder; [gapande] sår; (fig.) öppning, hål,
springa.
Sdrucire va., sprätta upp, sönder; rifva,
slita, rispa sönder, ~si, öppna sig, gå upp
[i sömmen].
Sdrucito sm., uppsluppen söm;
sönderslit-ning; refva, rispa, lucka, hål [i kläder]. —
pp. af sdrucire.
sdrucitúra sf., se sdrucio.
8drU8Cfre m. fl., se sdrucire, etc.
86 I. konj., om, så framt, så vida, i fall, i
händelse; huruvida; om blott; om ock,
äfven om ; — no, hvarom icke ; annars ; —
non altro, åtminstone; — non,
undantagande, utom; så vida ej. — II.pers.pron.,
sig ; — ne andó, han gick sin väg.
80 pers. pron., sig [sjä[f] ; fuori di —, utom
sig; tornare in —, komma till sig; da per
—, i o. för sig; tra —, för sig själf;
mellan fyra ögon.
sebáceo a., (anat.) fett-, talg-,
Sebastiano sm., (np.) Sebastian,
sebbène konj., ehuru, fastän, oaktadt,
änskönt.
8ecábile a., delbar, som kan skäras,
secánte sf., (geom.) sekant.
secáre se segare.
sécca sf., sandbank, klippref ; grund ;
under-vattensklippa; rimanere nelle (sulle) secche,
stanna på grund.
Seccággine sf., torrhet; (fig.) besvärande
efterhängsenhet, tråkighet, odräglighet ; dare
— a. trötta, tråka ut.
seccaménte adv., torrt (äfv. fig.).
8eccamént0 sm., torkning &c.
seccánte a. (sm.), tråkig, besvärlig,
odräglig, efterhängsen, ledsam [person],
8eccáre I. va., [för-, ut]torka, göra torr,
torrlägga; uttömma, ösa torr, utösa;
förstöra, fördärfva; (fig.) trötta, tråka ut, göra
utledsen, plåga, förarga; non seccarmil
låt mig vara i fredl — II. vn. o. ~si,
torka [sig], bli torr ; uttorkas ; bli uttråkad,
ha tråkigt.
seccáta sf., torkning &c.; (fig.) ledsamhet,
tråk[ighet], odräglighet.
seccaticcio a., halftorr.
seccativo a., torkande,
seccatóio sm., torkrum, -ria, -vind.
seccatóre sm., seccatrice fsf., tråkig,
besvärlig, odräglig person,
seccatúra sf., torkning; (fig.) ledsamhet,
tråk[ighet], förtret,
seccheréccio a., nästan torr. — sm., torka,
seccheréllo sm., torr brödkant, gammal
brödbit.
secchézza sf., torrhet; torka; (fig. äfv.)
hårdhet.
sécchia sf., ämbar, hink, pyts ; piove a
secchie, det hällregnar, det öser ned ; tanto
va laal pozzo che vi lascia il manico,
krukan går så länge till brunnen, tills den
spricker.
Sécchia sf., (geogr.) flod i mellersta Italien,
biflod till Po.
secchiata sf., ett ämbar [ful[t]; (fig.) mängd.
8éc0hip sm., [mjö[k]stäfva.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free