Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - scrutinare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scrutináre va., noga undersöka, utforska,
granska; omrösta om; granska valsedlarna
vid en omröstning,
scrutinatóre se abbadia.
scrutinio sm., undersökning, granskning;
omröstning [med slutna sedlar], öppnande
af valsedlar; betygs afgifvande åt lärjungar,
scucchiaiáre vn., slamra med skedarna,
scucire va., sprätta upp, från, sönder. — si,
gå upp i sömmen, slippa upp.
scucito pp. af scucire ; (fig.)
osammanhängande; ojämn.
SCUdåio sm., sköldmakare.
scuderia sf., stall.
scudétto, 80udic0lu6!0 sm., liten sköld;
liten vapensköld; rund skifva; (bot.) lafknöl.
SOUdiéra sf.: calzoni alia —, ridbyxor; stivali
alla —, ridstöflar.
scudière, SCUdiéro sm., vapendragare.
Väpnare ; stallmästáre ; stalldräng,
scudiscia sf., se scudiscio.
scudisciare va., piska, slå med piska 1.
ridspö.
scudisciata sf., slag med piska 1. ridspö,
scudiscio sm., ridspö ; piska.
SCüdo sm., sköld; (fig.) (be]skydd, värn,
hägn; vapensköld, sköldemärke; [-sköld-padd[skal[-] {+sköld-
padd[skal]+} ; silfvermynt ( = 5 lire) ; pengar ;
farsi — di una cosa, skydda sig med ngt.
scùffia sf., hufva, mössa, hufvudbonad,
hårklädsel; pickelhufva.
SCUffiáre va., frossa på, äta omåttligt,
scuffina sf., $ rasp, rif-, skafjärn.
scuffináre va., ⚙ rifva, raspa, fila.
SCUffiótto se cuffiotto.
SCUlacciáre va., ge stut, afbasa, ge risbastu;
behandla som ett barn; farsi —, göra sig
löilig.
sculacciata sf., sculaccine fsm., stut,
risbastu, klatsch,
sculettare va., svänga på höfterna, vrida på
kroppen under gåendet; (fig.) fly sin kos,
rymma, schappa.
scultóre sm., bildhuggare, skulptör;
träsni-dare.
scultorésco, scultório a., skulptur-, bild-
huggar-, skulptural,
scultrice sf., biklhuggarinna.
scultura sf., bildhuggarkonst, bildhuggeri,
skulptur, -arbete, snideri, snidverk.
scumaruóla sf., (hushålls.) skumsked, -slef.
scuóla sf., skola; läro-, skolanstalt, institut,
fakultet; skolhus, skolsal, läs-, klassrum;
skolklass, -barn, -ungdom ; lektion ;
undervisning; andligt brödraskap; skrå ; system;
— elementáre, primaria, folkskola; —
tecnica, teknisk skola; lägre realskola; —
della Domenica, söndagsskola; —
maschile, gosskola ; — femminile, flickskola ; —
per interni, helpension; — ginnasiale,
lägre latir.läroverk; — liceale, högre
latin-läroverk ; fare —, gå i skola, studera;
undervisa, läsa i skola; (om en artist 1.
författáre:) bilda en skola, ha många
imitatörer; andare a —, gå i skola,
scuótere -va... skaka, ruska [på, af, af sig],
runka, rista på; rubba, göra vacklande,
o-säker; afskudda [sig], skudda af, ifrån sig;
uppröra ; ruska upp, ge en dufning ;
beröfva. —Si, ruska &c. på sig; röra på sig,
röra på benen ; ruska upp sig ; rycka
(spritta) till ; — di dosso una cosa, skaka af sig
någonting,
scuráre m. fl., se oscuráre, etc.
SCÙre sf., yxa, bila; halshuggning ; darsi
della — in sui piedi, (fig.) såra sig på sina
egna vapen, handla i strid mot sina egna
intressen.
scurétto a., ngt mörk, dyster. — sm.,
fönsterskärm, -lucka, -jalusi,
scurézza sf., mörker, dunkel[het].
scúri sm. pl., fönsterluckor,
scuriáda, da, sf., läderkarbas, -piska;
gissel.
scuriosirsi vr., få sitt lystmäte af ngt, se I.
höra sig mätt på ngt, tillfredsställa sin
nyfikenhet.
scurire va., förmörka, -dunkla; skymma;
göra otydlig. — vn. o. ~si, förmörkas &c.;
mörkna; bli otydlig,
scuritá sf., mörker, dunkel[het].
SCÙro I. a., mörk, dunkel, skum ; oklar,
o-tydlig; dyster, obemärkt, obskyr. — II.
sm., mörker, dunkel[het] ; [fönster]lucka;
allo —, i mörkret. «— III. adv., mörkt,
dunkelt, otydligt,
scurrile, scùrrile a., trivial, simpel, platt,
vulgär, narraktig; oanständig,
scurrilitá sf., narraktighet ; narraktigt skämt,
simpelt gyckel.
SCurrilménte adv., narraktigt, simpelt,
vulgärt.
scùsa sf., ursäkt, urskuldande ; undskyllan,
undflykt, förevändning; anmälan om
förfall, intyg om förhinder; chiedere,
domandare —, fare le scuse ad uno, bedja ngn
om ursäkt; scuse magre, klena skäl.
scusábile a., ursäktlig, förlåtlig,
scusabilménte adv., förlåtligt.
SCUSáre va., urskulda, ursäkta ; öfverse med;
avere per iscusato, urskulda ; scuseró senza
ció, jag skall reda mig utan det, jag kan
undvara det. — si, ursäkta sig &c. ; be om
ursäkt; anmäla förfall, förhinder.
SCÙSSO a., utblottad; blott o. bar; cavallo
—, löshäst; pane —, torrt bröd.
scutifórme a., sköldforniig.
sdamáre vn., flytta sista dambrickorna,
sdársi vr., bli lat, lättjefull, slå sig på
latsidan.
sdáto a.. likgiltig, loj, maklig, vårdslös,
sdaziáre va., uttaga ur tullen,
sdebitarsi vr., betala sina skulder, bli
skuldíri ; — di, fullgöra, uträtta, uppfylla,
sdegnánte a., missaktande; föraktfull, spotsk,
sdegnáre va., försmå, förakta ; anse under
sin värdighet, hålla sig för god för;
förtryta, harma, reta, väcka förtrytelse 1. harm
hos. ~si, bli uppbragt, ond, harmsen;
förtorka, dö ut (om växter),
sdegnataménte se sdegnosamente.
Sdegnáto a., uppbragt, harmsen; förtryt-
sain[t]; med harm, ovilja,
sdégno sm., förakt ; förtrytelse, harm, ovilja;
förbittring ; avere a —. förakta, försmå ;
muovere (far) a förbittra, förtryta, här-
ma.
sdegnosaménte adv., föraktfullt, spotskt;
med hann, ovilja.
sdegnositá sf., spotskhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
