Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sintesi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•Intesi sf., (vetenskapl.) syntes
(sammanbindning, -sättning) ; fare la — di, förena till
ett helt, fä ngt helt af.
Sintètico a., syntetisk,
sintomático a., (läk.) sym[p]tomatisk.
Sintomo sm., sym[p]tom ; tecken, förebud.
8inuosaménte adv., buktigt, krokigt &c.
sinuositá sf., bukt, -ighet, -ning; omsvep.
8inuúso a., buktig, krokig, slingrande.
Sion sm., (geogr.) Sion.
Sióne sm., hvirfvelvind.
sipário sm., ridå; förhänge.
Siracüsa sf., (geogr.) stad på Sicilien,
siracusano a., från Syrakusa,
sire sm., herre ; Sire, Eders Majestät,
sirèna sf., siren.
Siria sf., (geogr.) Syrien,
siriaco a. (sm.), syrisk[a språket].
Siringa sf., sugrör, rör på en luftpump,
häf-vert; liten handspruta; Pans pipa,
herdepipa; (bot.) syren,
siringáre va., spruta [på], bespruta.
Sirio sm., (astr.) Sirius, hundstjärnan.
Siro sm., syrier.
Siröcco sm., (meteor.) sirocko,
siróppo se abbadia.
Sirte sf., rörlig sandbank.
SÌ8Ìf0 sm., (myt.) Sisyfus.
sismógrafo sm., (fys.) s[e]ismograf.
sistáltico a., (fysiol.) sammandragande,
sistéma sm., system ; statssystem ; [tanke-,
läro]byggnad ; grundsats ; — di vita.
lef-nadsregel ; seguire il — di dire, bruka
säga; nervoso, nervsystem,
sistemáre va., [an]ordna, bringa i system;
inrätta.
sistematicaménte adv., systematiskt,
sistemático a., systematisk; metodisk,
sistematizzáre se sistemare.
ei8temaziéne sf., ordnande, systematisering;
kanalisering, fördämmande ; anordning,
inrättning.
Sfsto sm., (np.) Sixtus,
sistole sf., (anat.) [hjärtats] sammandragning;
(metr.) förkortning af en lång stafvelse,
slstro sm., ett slags fornegyptiskt
musikinstrument.
8itáre vn., stinka, lukta illa.
sitibóndo a., törstig, törstande ; (fig.) lysten,
begärlig.
sfto a., belägen, liggande. — sm., läge,
ställning ; vistelse ; belägenhet, utsikt ;
ställe ; stank, elak lukt ; un bel —, en
vacker plats.
situáre va., gifva [visst] läge åt, sätta,
ställa, lägga, placera,
eituáto pp. (a.), satt, ställd, lagd &c.;
belägen; liggande; essere —, ligga, vara
belägen.
situazióne sf., belägenhet, läge; tillstånd;
ställning, plats ; situation, förhållanden ;
sinnesstämning.
Siviglia sf., (geogr.) Sevilla.
Sfza se sig za.
sfzio sm., svårt, mödosamt arbete.
Sfzza sf., kall vindstöt, nordanvind.
Skager-Rack sm., (geogr.) Skagerack,
ski sm., skida ; andare sugli —, åka skidor,
slabbrare va., skära läpparna af.
8lac0iare va., snöra. Iosa, knyta upp; lossa
på kläderna ; (fig.) befria, ~si, snöra upp
sig &c.; gå upp.
8lagáre vn., stiga 1. flöda öfver sina
bräddar.
elamáre vn., rasa, falla, instörta,
elanciaménto sm., språng, skutt, ansats;
(fig.) anfall, utbrott; uppsvingande,
lyftning.
sianciáre va., kasta, slunga, ~si, kasta
sig, störta sig, rusa, springa fram, upp,
å-stad.
Sláncio sm., ansats, språng, skutt ; (fig.) flykt,
lyftning, värme; [sjä[s]rörelse; anfall,
utbrott,
slándra sf., hora.
slargaménto sm., utvidgning &c.
slargáre va., utvidga, förstora, göra
bredare, vidare Sic. (se allargare) ; göra jakt
på ett fartyg, ~si, utvidga sig &c. ; maka
sig, flytta sig undan,
slargatura sf., utvidgning &c.
Slatináre va., tala dåligt latin ; F inblanda
latinska glosor i tal o. skrift, göra sig
viktig.
slattaménto sm., afvändande.
8lattáre va., afvänja [dibarn, etc.],
slattatúra sf., afvänjande.
slaváto a., urtvättad.
Slávo a. (sm.), slavisk, slav.
sleále a., trolös, oredlig.
Slealtá sf., trolöshet, oredlighet,
slegaménto stn., upplösning &c.
Slegare va., lösa, knyta upp, lösgifva,
frigöra, lossa, taga lös ; taga bort ömhet i
tänderna, ~si, göra sig lös, slita sig lös.
siegáto a., lös; osammanhängande, som ej
har sammanhang,
slentáre m. fl., se allentáre, etc.
Slésía sf., (geogr.) Schlesien.
Slitta sf., släde; kälke.
Slogaménto sm., ledvridning.
slogáre va., vrida ur led. -si, gå ur led,
ur fog.
Slogatura sf., ledvridning.
Sloggiáre va., flytta, drifva undan, nedgöra.
— vn., flytta [ut, bort]; aftåga, bryta upp;
F packa sig undan ; gå, löpa sin kos.
slombáre va., bryta ryggen a.: (fig.)
alldeles uttrötta,
slombato a. o .pp., uttröttad; (fig.) svag, matt,
kraftlös,
slontanáre se abbadia.
slungáre se abbadia.
smaccáto a., sliskig[t söt], [socker]söt, etc.;
inställsam, tillgjord, öfverdrifven. — sm.,
tillgjordhet,
smacchiare va., borthugga skog, bortrödja
skog; taga ur [flott]fläckar på. rengöra.
vn„ gå ut ur skogssnåret; (fig.) lämna sitt
hem.
smacchiatóre sm., en som borttager fläckar,
smacchiatúra sf., fläckurtagning ; rengöring,
smácco sm., skymf, förolämpning, skam,
nesa.
smagliánte a., lysande, strålande, glänsande,
smagliare va., rifva, repa, taga upp
[maskorna på]; krossa, nedslå; egga. — vn.,
glänsa, lysa, glittra, skimra, stråla; hafva
en hög, bjärt färg.
8maøliatúra sf., en 1. flera tappade maskor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
