Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - smagramento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emagraménto sm., afmagring &c.
emagráre va., göra mager, utmärgla. — vn.,
[af]magra; bli mager,
emagri... se smagra ...
emaliziáto a., skalk-, skälmaktig, illmarig,
listig.
emallire va., taga af det gröna skalet på
[valnötter].
6maltamént0 sm., emaljering; emaljeradt
arbete.
smaitáre va., ⚙ emaljera; glasera; (fig.)
pryda, smycka (di med).
smaltáto a., brokig.
smaltatura sf., emalj[ering], emaljeradt
arbete.
smaltiménto sm., matsmältning ; aflopp,
-flöde; afsättning, försäljning,
smaltire va., smälta [föda]; afleda, gifva
aflopp åt ; afsätta, försälja ; befria sig från ;
— il vino, F sofva ruset af sig.
smaltista sm., emaljör.
smaltitóio sm., aflopp[strumma], kloak; af-
ledningsbrunn.
smálto sm., emalj[ering]; glasyr, smältfärg;
murbruk, beton; (fig.) färgprakt,
smammarsi, smammolársi vr., vara utom
sig af glädje öfver ngt.
smanceria sf., tillgjordhet, söta miner,
koketterande.
smanceróso a., tillgjord, affekterad,
konstlad.
smánia sf., smaniaménto fsm., häftig
sinnesrörelse, ursinne, ursinnighet, raseri,
våldsamhet ; passion, mani, vurm, sjuka ; dar
nelle smanie, bli ursinnig, rasa; menare
smanie, se impazzare.
8maniánte a., ursinnig, rasande,
smaniáre vn., bli uppbragt, ursinnig, få
anfall af raseri, rasa, storma, häftigt utfara,
åbäka sig. bära sig åt som en galning ;
vrida sig [af smärta] ; — [si] di una cosa.
ifrigt eftersträfva, vurma för, brinna af
begär att äga ngt.
smaniglia sf., armband,
smanioso a., ursinnig, rasande, vild; (fig.)
fiken, lysten, som ifrigt eftersträfvar,
vurmar för; tillgjord.
smantellaménto sm., murarnas nedrifvande.
smantellare va., ⚓ nedrifva murarna kring,
smargiassáre vn., skryta, skräfla, skrodera.
smargiassáta, smargiasserla sf., [stor-]
skryt, skräfvel, skroderande.
smargiásso sm., skräflare, skrodör,
storskrytáre.
smargináre va., afskära marginalen,
kanterna på.
8margottáre va., (trädg.) skära afläggare,
sättkvistar af.
smarrigióne sf., smarriménto fsm.,
borttappande &c. (se smarrire) ; (fig.) fel,
misstag ; förvirring ; [sinnes]rubbning ; oro.
smarrire va., förlägga, tappa bort; förlora
[ur sikte] ; förvirra ; mista ; glömma ;
komma ur, ifrån; taga fel; — la strada, gå vilse;
— la ragione, mista förståndet, bli tokig.
—Si, gå, fara 1. råka vilse, förirra sig;
komma på af-, villovägar ; förvillas ; bli
förvirrad [till sina sinnen]; bländas; aflägsna
sig; — d’animo, tappa modet.
smarrito, smarrito a., bestört, förvirrad,
förskräckt.
smascellare va., vrida käkarna ur led på.
~si, vrida käkarna ur led på sig; — dalle
risa, skratta sig fördärfvad,
smascellataménte adv., groft, osmakligt;
med full hals.
smascherare va., demaskera; (fig.) afslöja,
blotta, ~si, taga af [sig] masken,
smaschiato a., kastrerad.
smattonáre va., bryta upp stengolf I.
smelare va., taga ut honungen ur [kupor»
na] ; skilja honungen från [vaxet],
smelatóra sf., honungens afskiljande,
smélia sf., emanciperad dam, blåstrumpa,
smembraménto sm., styckning &c,;
afsönd-rad del.
smembrare va., [sönder]stycka; afsöndra;
stympa.
smemoraggine, smemorataggine sf., min-
nesslöhet; tanklöshet, obetänksamhet.
smemorato a., minnesslö; tanklös,
obetänksam ; drumlig.
smenomare se abbadia.
smentare va., (ark.) forma fals [i en kant],
smentire va., beskylla för osanning,
vederlägga, förneka, inlägga gensaga mot; säga
att [ngt] är falskt, osant, etc.; motsäga,
bestrida, neka till ; komma på skam ; jäfva,
svika, ~si, motsäga sig &c.; bli sig olik.
smentita sf., beskyllning för osanning ;
beslående med lögn ; motsägelse,
smeraldino a., smaragd-,
smerciare va., afsätta, försälja (utskänka) 1
minut.
smèrcio sm., afsättning, minuthandel,
försäljning.
smerdáre va., (lågt ord:) smutsa med träck;
nedsmutsa; skämma ut.
smèrgo sm., (zool.) fågel af lomsläktet.
smerigliare va., polera med smärgel; matt-
slipa [glas],
smerigliatúra sf., polering med smärgel;
mattslipning.
smeriglio sm., smärgel; (zool.) stenfalk.
smerláre va., sätta spetsar på.
smèrlo sm., udd, spets; uddar, uddning;
(zool.) lärkfalk.
smésso pp. af smettere; (äfv.) som kommit
ur bruket.
sméttere va., upphöra [med]; sluta upp med;
låta vara, låta bli; lägga bort, afstå från;
uppgifva. — vn., upphöra, göra slut, sluta,
komma till ett slut; lägga sig (om vind).
—Si, komma ur bruk.
smezzaménto sm., itudelning.
smezzare va., dela i tu.
smidolláre va., taga märgen ur; (fig.)
förklara; utforska,
smilzo a., spenslig, klen, svag; nästan tom;
(fig.) obetydlig, ringa, klen.
sminchionáre se abbadia.
sminchionlre va., lära [ngn] hyfsning,
folkvett. —- vn. o. — si, bli hyfsad, lära sig
folkvett.
sminufre va., [af-, för]minska, inskränka,
förringa. — vn. o. -si, [för]minskas,
aftaga, bli mindre,
sminuzzaménto sm., sönderkrossning &c.;
utförlig beskrifhing.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
