Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - sminuzzare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sminuzzáre va., sönderhacka, -skära,
-krossa, -mala, -stycka, -stöta, -smula; rifva,
bryta, klippa sönder; (fig.) omständligt,
utförligt beskrifva, förklara, redogöra för.
sminuzzolaménto sm., sönderstyckning &c.
sminuzzoláre va., sönderstycka, -dela,
-smula, -skära, bryta sönder, /—sf, smulas
sönder, falla sönder i smulor, bitar.
Smfrna, Srnfrno sf., (geogr.) Smyrna,
smisurataménte adv., omåttligt &c. (se
smisurato).
smisuratézza sf., oändlighet &c.
smisurato a., omåttlig, öfverdrifven,
ytterlig, omätlig, ofantlig, gränslös,
smobigliáre va., borttaga, flytta ut
möblerna ur 1. från; rödja ur.
smobi[g]Iiáto a., omöblerad,
smoccláre vn., vara snorig,
smoccoláre va., putsa, snoppa [ett ljus]. —
vn., svära, [för]smäda Gud.
smoccolatóio sm., smoccolatóio fsf., pl..
ljussax.
smoccolatúra sf., ljusbrand, -skam.
Smodáre vn. o. /-si, gå till öfverdrift,
öfverskrida måttan,
smodataménto adv., omåttligt &c.
smodato a., omåttlig, öfverdrifven, hejdlös ;
regel-, tygellös.
smoderáre vn., gå till öfverdrift,
smoderataménte adv., omåttligt &c.
smoderatézza sf., öfverdrift, -mått;
ytterlighet, omåttlighet; regellöshet, oordning,
oordentlighet ; utsväfning.
smoderáto se smodato.
smogliáto a., ogift.
Smoiándia sf., (geogr.) Småland,
unonacáre va., taga ur kloster, /-si, gå ur
kloster, öfvergifva munkorden.
SJnontáre va., kasta ur sadeln, af hästen,
slå af ; tvinga att stiga af hästen ; komma
att 1. låta stiga af, ur, i land; & låta sitta
af ; taga, plocka sönder, i sär, söndertaga.
— vn., stiga af, ur, i land; förfalla, synas
mindre vacker; /- [di colore], urblekas,
blekna, förlora sin färg.
smontato a., urblekt.
smórfia sf., grimas, sur min ; (i pl.)
tillgjordhet, söta miner,
smorfióso a., grinande, grinig; tillgjord,
affekterad, konstlad, sipp.
smorsáre va., aftaga betslet på ; (fig.)
borttaga.
smorticcio a., något blek, bleklagd.
smórto a., [döds-, lik]blek; blek o. mager,
aftärd ; hvitaktig; matt [färg],
smorzaménto sm., utsläckning, slocknande
&c.
smorzáre va., släcka [ut], blåsa ut; afsluta;
(fig.) dämpa, kväfva, lugna. <~si, [-[ut]slock-na;-] {+[ut]slock-
na;+} släckas,
smórzo sm., (mus.) däm[ham]mare, sordin.
8móssa sf., rörelse, skakning; <— di corpo,
utsot, diarré.
8tn0SSO pp. af smuovere.
smétta sf., smottaménto fsm., [jord]ras, -fall.
smottare vn., rasa, ramla, instörta, falla,
smozzáre va., hugga, skära bort, afkorta,
stympa.
smozzatúra sf., afkortning &c.; stympadt
tillstånd.
smozzicáre va., stympa; bortskära, -hugga,
afkorta ; >— le parole, tala oredigt,
smozzicatúra sf., stympning,
smúgnere va., [af]torka; krama fuktighet,
saft ur; mjölka; (fig.) utmatta, -suga,
-pressa ; preja, pungslå, sko sig på, skörta upp
f—8i, ut-, förtorka,
smugniménto sm., utpressning &c.
smùngere se smugnere.
smùnto a. o. pp. (af smugnere), blek o.
mager, aftärd; utmattad, svag.
smuóvere va., flytta, röra [på]; (fig.) [upp-]
röra, beveka, förmå; afråda,-hålla, -styrka;
f— il corpo, il ventre, åstadkomma öppet
lif; /— la terra intorno alle piante, kupa
trädgårdsväxter, i-si, afstå från ett
förehafvande.
smuráre va., öppna [ngt Igenmuradt].
smusáta sf., grimas, ful min.
8mussamént0 sm., kanters afstötande &c.
8mussáre va., göra trubbig, aftrubba, af-
stöta, afhugga kanter, hörn på.
8múss0 a., trubbig; stympad, afhuggen. —
sm., afstött hörn 1. kant.
8namoráre va., betaga kärleken. /-8l,
förlora kärleken, mista lusten,
snasáre va., skära näsan af.
snasáto a., näslös, utan näsa.
snaturáre va., förändra utseende, natur,
göra oigenkännelig, vanställa, förvränga.
S natur áto a., onaturlig, omänsklig,
snebbiáre va., skingra dimman, befria från
dimma, göra klar.
8neilaménte adv., flinkt, raskt,
snellézza, snellita sf., vighet, raskhet,
smidighet, liflighet &c. (se följ.).
Snéllo a., rörlig, rask, flink, lätt, ledig;
smärt, smidig; liflig, kvick i sina rörelser;
pigg, vaken, påpasslig, hurtig,
snervaménto sm., försvagande &c.
snerváre va., försvaga, utmatta, göra
kraftlös; förvekliga, -slappa, enervera, /~si,
försvaga sig, försvagas &c.
Snerváto a. o. pp., enerverad, kraftlös;
utmattad, svag, klen.
snidáre, snidiáre va., taga, jaga ur nästet,
boet; (fig.) uppspára, fördrifva från ett
tillhåll. — vn. o. /~si, utflyga ur nästet, etc.;
(fig.) laga sig bort, undan, åstad, lämna
sitt tillhåll.
8noccioiáre va., taga kärnorna ur; (fig.)
betala kontant, med reda penningar; säga
fritt, öppet; förklara;/— avemmarie, bedja
sin rosenkrans,
snocciolataménte adv., klart, tydligt ; noga.
snodaménto sm., upplösning &c.
snodáre va., knyta 1. lösa upp, lossa; <— la
lingua, (fig., F) lossa på tungbandet, börja
att få mål i mun. <-si, gå upp i knuten,
lossna.
snodatúra sf., ledveck, ledgång.
8nodolársi vr., bryta halsen af sig.
snudáre va., draga ur slidan, blotta, /~si,
kläda af sig.
SOåtto sm., [läder]rem, grimskaft.
soáve a., ljuflig, ljuf; angenäm ; lugn, stilla,
soaveménte adv., ljufligt, ljuft; angenämt;
sakta, stilla.
8oavézza, soavitá sf., ljuf[lig]het, ljuf känsla.
SOaVizZäre vet,, göra ljuf, angenäm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
