Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - squartamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
squartaménto sönderslitning mellan fyra
hästar &c.
squartandoli se abbadia.
squartapiccioli sm., gnidare.
squartáre va., sönderslita mellan fyra
hästar; skära i fyra delar; stycka, flå, hugga
sönder; ~ lo zero l. l′uovo. F skafva på
allting, hårklyfva.
squartatóio sm., knif l. yxa till styckning,
squartatóre sm., afdragare, flåbuse, slaktare;
Giacomo lo ~, Jack the ripper.
squartatóra sf., sönderslitning &c. (se
squartáre).
squartavénto se smargiasso.
squassaménto se squasso.
squassáre va., [häftigt] skaka, rista, ruska.
squásso sm., häftig skakning, ruskning, stöt.
squattrináre va., noggrant granska,
minutiöst undersöka,
squattrináto a., utan pengar, medellös.
squilibráre va., bringa ur jämvikt, /-si,
råka ur jämvikt,
squilibrio sm., brist på jämvikt; störande af
jämvikten.
squilla sf., klocka; skälla; klockringning vid
den tid på kvällen, då ave Maria läses ;
(bot.) [hafs]lök; (zool.) en sorts krabba,
squillánte a.,återskallande, genljudande &c.
squilláre vn., [gen]ljuda, [åter]skalla, dána.
— va., låta ljuda, kasta, slunga,
squillo sm., genljud, återljud, -skall; ljud,
ton ; skall ; ⚙ vrickborr.
squinternáre va., omstörta, vända upp och
ned, öfverändakasta ; se äfv. squadernare.
squisitaménte adv., på ett förtjusande sätt,
fint, utsökt,
squisitézza sf., förträfflighet, godhet; finhet;
förfining; utsökthet.
squisito a., utsökt, fin; högst fulländad,
fullkomlig.
squittináre va. o. vn., rösta [för], votera ;
omrösta ; räkna rösterna,
squittitilo, squittfno sm., omröstning;
valförsamling,
squittire vn., gläfsa, bjäbba; gnälla,
sradicaménto sm., uppryckande med
rötterna &c.
sradicare va., upprycka med rötterna; (fig.)
utrota, ~si, utrotas,
sragionaménto sm., oförnuftigt tal, nonsens.
sragionáre vn., tala utan sammanhang, utan
förnuft, prata i vädret, prata smörja.
sragionévole a., oförnuftig, förnuftsvidrig,
vanvettig.
sregolaménto sm., regellöshet, ojämnhet,
oordning.
sregoláre va., bringa i olag, oordning, etc.;
rubba.
sregolataménte adv., oordentligt,
sregolatézza sf., oordning, regellöshet,
ojämnhet; oordentligt lefnadssätt, utsväfning.
sregolato a., i olag; oordentlig; regellös,
tygellös; utsväfvande,
srugginire va., befria från rost. /—Si, renas
från rost.
stabaccáre vn., snusa mycket, vara ifrig
snusare.
stabbiare va. o. vn., instänga inom
inhägnad, i fålla ; [låta] beta i hage ; göda ; göds-
stabbiatúra sf., instängande, instängning i
fålla &c.
stábbio sm., hage, [ftr]fålla, inhägnad ;
gödsel, gödningsämne, »bete.
stabbiuólo sm., [svin]stia ; gödsel, dynga.
dynghög.
stábile I. a., stadig, -varande, varaktig, fast;
beni stabili, fast egendom. — II. sm., fast
egendom; fastighet; hus, boning,
stabiliménto sm., fastställande, upprättande
&c. (se stabilire) ; inrättning, anstalt,
institut, stiftelse ; fabrik ; rörelse ; byggnad ;
varaktighet.
stabilire va., uppställa, -slå, -sätta, grunda,
[an-, grund]lägga ; in-, upprätta, ingå ;
förlägga; stadga; fastställa, styrka; förordna,
bortgifta ; rappa, /~si, bosätta sig ; slå
sig ned; grunda en affär; få fast fot.
Stabilitá sf., stadighet, stadga; varaktighet,
bestånd; (mek.) stabilitet,
stabilménte adv., fast, stadigt, varaktigt,
stabulário sm., stalldräng.
Staccábile a., som kan lösgöras &c.
staccaménto sm., lösgörande &c.
Staccáre va., lossa, taga lös 1. ned, lösgöra,
-rycka, frigöra, slita lös; aflägsna, -skilja,
-söndra, skilja i sär; hålla på afstånd;
spänna ifrån; låta framträda; — un vestito,
köpa tyg till en kostym ; «— le note, (mus.)
spela staccato ; <— da, (äfv.) utgå från. /~si,
draga sig bort, öfvergifva; aflägsna sig; göra
sig lös 1. ledig; lossna, falla af, gå upp.
stacoatézza sf., af-, åtskiljande.
staccáto sm. (adv.), kort o. tvärt anslag,
staccétto sm., fin sikt, fint såll.
stacciáio sm., en som gör 1. säljer siktar o.
såll.
stacciáre va., sikta, sålla,
stacciáta sf., en sikt [fu[l],
stacciatóre sm., en som siktar o. sållar.
stacciatura sf., siktning, sållning; kli,
sådor.
stáccio sm., sikt, såll, durkslag.
stácco sm., af-, åtskiljande, afsöndring;
skilsmässa ; söndring ; stuf[bit] ; [ränte]kupong.
stadèra sf., pyndare, besman.
staderáio sm., en som gör l. säljer besman.
stádico sm., gisslan; pant.
stádio sm., (antik.) stadion (= 184,97 m.);
[utvecklings]skede, stadium ;
kapplöpningsbana.
stáffa sf., [stig]bygel, fotsteg; byxhälla; ⚙
kråka, krok, hake, krampa ; (anat.)
stigbygeln i örat; (mus.) triangel, cymbal; «—
della carrucola, blockhus; calze a <—,
damasker; tenere il piede in due staffe, (fig.)
ha fiera strängar på sin båge.
staffáre, staffeggiáre va., sätta [foten] i
stigbygeln. — vn., förlora, tappa
stigbyglarna. ~si, fastna, insnärja sig i
stigbygeln.
staffétta sf., ⚔ stafett ; ⚙ järnband,
krampa ; liten stigbygel ; (mus.) cymbal,
triangel.
staffière sm., stalldräng; [beväpnad] betjänt,
lakej.
staffilaménto sm., se staffilatura.
staffiláre va., piska; ge spö, prygel.
staffilata sf., piskslang ; prygel, stryk ,- (fig.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
