Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - staffilatore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stick», glåpord; dare la — a, ge prygel,
stryk, spö, piska.
Staffi latóre sm., piskare.
staffi I atü ra sf., spöslitning, spöstraff ; stryk,
prygel.
Staffile sm., stigbygelrem ; [läder]piska.
stafisågr[i]a</b> sf., (bot.) staffansfrö.
staggiménto sm., utmätning; beslag;
kvarstad.
Stággio sm., trästång, käpp, ribba, pinne,
stör; gisslan; & stag.
Staggire va., utmäta, taga i mät, lägga
beslag på, belägga med kvarstad,
staggitóre sm., en som utmäter &c.
Stágio sm., (np.) Anastasius.
Stagionaménto sm., torkning; mognande
&c. (se följ.).
8tagionáre va., bringa till mognad; sätta i
behörigt skick; torka, göra torr. «■»••si, bli
mogen; bli färdig[koktj.
8tagi0nåt0 a., mogen ; torr; i behörigt skick;
fullkomnad; i framskriden ålder,
stagionatila sf., mognad, mognande;
torkning; försättande i behörigt skick,
stagióne sf., årstid, tid; säsong; soprabito
di mezza —, höst- o. vårrock ; — nuova,
bella —. vår ; fuor di —, i otid [väckt,
kommen].
stagliáre va., sönderstycka, karfva sönder,
skära i ; (fig.) göra ett ungefärligt öfverslag.
Stáglio sm., (hand.) ungefärligt öfverslag ;
ungefärlig beräkning; a —, på ett ungefär, i
klump.
stagnáio sm., förtennare, tenngjutáre.
Stagnaménto sm., hämmande, stämmande ;
stillastående, stockning (äfv. fig.).
Stagnánte a., stilla[stående] ; stockad ; flau.
8tagnáre vn., vara stillastående, stanna,
stocka sig; (hand.) vara flau. — va., hämma,
stämma, stoppa; stilla; ~ förtenna,
stagnaruólo sm., tenngjutáre.
Stag náta sf., tennkärl.
stagnata ra sf., förtenning; tenn till
förtenning,
stágneo a., tenn-,
stagnlfero a., som innehåller tenn.
stagnlna sf., tennkärl.
Stagnino sm., tenngjutáre; en som försäljer
tennkärl.
Stágno sm., [vatten]damm; vattenpuss, pöl;
(äfv.) tenn ; stagni, (äfv.) tennkärl ; —
battuto 1. laminato, stanniol.
Stagnuólo sm., tennkärl; stanniol.
Stáio sm., skäppa; [cappello a] —, p hög
hatt, cylinderhatt,
stalagmite sf., (miner.) skorpsten, stalaginit.
stalagmitico a., (miner.) stalagmit-.
Stalattite sf.. (miner.) droppsten, stalaktit.
staiattitico a., (miner.) stalaktit-.
staientággine sf., olust; oskicklighet,
ställa Sf, stall; ladugård; fårhus; (fig.)
hvila, vederkvickelse.
Stallággio sm., stall hyra ; stall, ladugård,
stalláre vn., stå i stall, ladugård ; träcka ;
A, ligga stilla.
Stallatico sm., gödsel, dynga.
stallière sm., stalldräng.
stállo sm., vistelseort, tillhåll, uppehållsort ;
biskopsstol ; korstol ; (teat.) orkester-,
parkettplats; (schacksp.) patt.
stallonággine sf., djuriskhet, djurisk drift,
stallóne sm., hingst; stalldräng,
stallóecio sm., svinstia,
stamáne, stamánl, stamattina adv., i
morse.
stambecchino sm., bågskytt.
stambécco sm., stenbock.
stambèrga sf., gammal förfallen byggnad,
ruckel; [use[t] kyffe, håla.
stambugio sm., kyffe, håla, vrå.
Stamburáre vn., trumma, slå på trumma,
stamburata sf., trummande,
stáme sm., ⚙ kam-, kardull ; tråd ; (bot.)
ståndare; (fig.) lo — della sua vita, hans
lefnadslopp, lifstråd,
staml[g]na sf., hår-, sikt-, sii-, filtrerduk ; &
flaggduk.
stámpa sf., Intryck, -ande ; tryck, tryckning,
prägling; ø aftryckning; goffrering.
goffrè-rande; boktryckarkonst; upplaga ; (fig.)
tidningspress; aftryck, prägel, stämpel; slag,
art, nat ur, beskaffenhet ; kopparstick ;
libertá della —, tryckfrihet ; la — periodica,
pressen, tidningarna ; delítto (reato) di —,
tryckfrihetsbrott; in corso di —, under
utgifning; dare alle stampe, mettere a —, af
trycket utgifva, publicera ; andare alla —,
andare per le stampe, utkomma af
trycket; della stessa —, af samma slag, af
samma ull ; a —. tryckt.
Stampábile a., som kan tryckas, värd att
trycka[s].
Stampáre va., [in-, på]trycka ; låta trycka,
utgifva af trycket, publicera, förlägga;
(boktr.) afdraga; stämpla, prägla, pressa
med stans, goffrerá; (fig.) inprägla,
inskärpa, [in]gifva; hitta på, uppfinna,
stampatélla sf., stampatéllo fsm., skrifven
tryckstil ; stämpel.
Stampato sm., tryckalster, -sak.
stampatóre sm., boktryckare ;
boktryckeriarbetáre, sättáre; libraio —,
bokförläggare.
stampatóre sf., tryckning, tryck.
Stampèlla sf., krycka.
Stamperia sf., [bok]tryckeri.
Stampiglia sf., [namn]stämpel ; nummerplåt,
stampine sf., pl., se stamponi.
stampino sm., ⚙ stans, stamp, puns, sänk.
stampita sf., en sorts dikter, åtföljda af
musik ; (fig.) långt, tråkigt tal.
Stámpo sm., ø stans, stamp, sänk,
punsma-skin; huggpipa, -järn, hålpipa; (fig.)
beskaffenhet, sort; dello stesso —, F af
samma ull, etc.
Stampóni sm. pl., (boktr.) korrektur[ark] ;
proftryck.
Stanáre va., jaga ut ur sitt ide, sin håla. —
vn., komma ut ur sin håla &c.
Stancábile a., som kan uttröttas.
8tancaménto sm., uttröttande.
Staneáre vn., [ut]trötta, utmatta, anstränga;
uttråka, -pina, besvära. — vn. o. ~si,
möda sig, släpa; [ut]tröttas, tröttna,
stanchétto a., något trött.
Stanchévole tröttsam, mödosam,
tröttande.
stanchézza sf., trötthet ; matt[ig]het ;
afmatt-ning ; nedstämdhet, nedslagenhet,
ledsnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
