Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - strippare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•trippáre va., F ata omåttligt, så att man
håller på att spricka,
•trippåta sf., F omåttlig måltid,
striscia sf., remsa, rem, list, band; streck,
rand, strimma, linje; spár, märke, fåra,
strimma ; [rak]strigel ; F svärd ; strisce, (äfv.)
en sorts bandlika makaroner.
•trlsdaménto sm., krälande &c.
strisciante a., krypande, kryp-, kräl-. —
sm., Jismare ; fare lo —, lisma, smickra,
krypa.
•trisciáre vn., kräla, krypa ; glida, halka ;
(fig.) krypa, lisma, smickra. — va., stryka
1. snudda tätt utmed, förbi, invid ; flyta
förbi ; gnida, skura, feja ; — il passo, släpa
med fötterna.
Itrisciáta sf., halkning, glidning &c.
8trisciataménte adv., krypande,
strisciatóio sm., ø skärskifva.
striscio sm., halkning; med [på släde],
strisciolfna sf., litet band, remsa, rem.
striscióne sm., lismare. — adv., se följ.
striscióni adv., krypande, krälande ;
släpande sig ; andare —, släpa sig fram.
strisoiuóla se abbadia.
Stritolábile a., skör, spröd, lucker ; som lätt
kan söndermalas &c.
stritolaménto sm., krossning, söndermalning
&c.
•tritolare va., [sönder]krossa, -mala, -rifva,
-stöta, -smula, ~si, krossas, gå sönder, gå
i stycken ; (fig.) försmäkta.
stritoiatóra sf., se stritolamento.
strizzalimóni sm., citronpress,
strizzáre va., trycka, pressa, krama [ur],
klämma ; — l’occhio (gli occhi), (fig.) p
blinka, plira med ögonen.
Strizzáta sf., pressning- &c.; — d’occhio,
blinkande, plirande med ögonen,
strizzóne sm., stark köld, kyla; stickande
smärta.
Strófa, strófe sf., strof [1 ett ode] ; stans;
kuplett, vers.
strofináccio, strofi náccioio sm., grof
handduk, torktrasa ; frotterduk ; dålig kvinna ;
tenere uno per —, låta ngn göra de lägsta
sysslor.
strofinaménto sm., gnidning &c,
•trofináre va., gnida, gnugga, skura, bona,
rengöra ; strigla, rykta, ~si, gnida
(skubba, skrubba) sig; smickra, krypa för ngn.
Strofinata sf., gnidning &c.; tag med
torklapp ; dare una —, gnida, gnugga &c.
Strofinio sm., ständig gnidning,
stroiag... se strolog...
strologare vn., idka stjamtyderi, läsa i
stjärnorna ; förutsäga framtiden, ställa horoskop,
etrologia sf., stjamtyderi.
strombáre va., (ark.) utvidga dörröppning 1.
fönsterluft inåt.
•trombatura Sf, (ark.) utvidgning af
dörröppning 1. fönsterluft inåt.
•trombazzáre va., kungöra, efterlysa; (fig.)
utbasuna, -sprida, göra allmänt bekant;
puffa för. skryta med.
•trombazzåta Sf, trumpetstöt ; utspridande,
utbasunering ; puff, reklam.
Ström bettáre m. fl., se strombazzare, etc.
strombettfo sm., trumpetstöt.
Strómboli sf., (geogr.) Stromboli.
Italiensk-svensk ordbok.
Stromólmla sf., (geogr.) Strömsholm.
Stroncáre m. fl., se troncáre, etc.
Stronfiare vn., uppblåsa kinderna, pusta,
flåsa ; brumma,
stronziána sf., (kem.) strontianjord.
Strónzio sm., (kem.) metalliska radikalen 1
strontianjord, strontium,
strónzo, strónzolo sm., (lågt ord:) hårdnad
träck.
stropicciaménto sm., gnidning &c.
stropicciáre va., gnida, gnugga ; gnida [en
häst] ined en halm viska ; (fig.) f prygla,
smörja upp, ge smörj; oroa; — le costole
(le reni) ad uno, ge ngn på pälsen, —sr,
gnida (skubba, skrubba) sig.
stropicciáta, stropicciatúra sf., gnidning
&c.
stropiccio sm., [ständig] gnidning ; buller,
gny; — di piedi, stampande, stampning,
stróppa sf., vidja.
stroppiaménto sm., stympning &c.
stroppiare se abbadia.
stroppiatúra se storpiatura.
stróscia sf., rand, strimma, streck, spár.
fåra.
strosciare vn., porla, sorla, brusa; hällregna.
stróscio sm., brus[ande], sorl ; dån ; fall j —
d’acqua, störtskur.
Strózza sf., strupe,
strozzaménto sm., strypning &c,
strozzare va. o. vn., strypa, kväfva ; skära
halsen a.: draga, knipa ihop; procenta,
ockra ; (fig.) af-, förkorta, förknappa,
strozzáto PP. (a.), strypt &c.; som har trång
hals, smal öppning, trång, smal, snäf,
åtsittande.
strozzatóio a., som stryper, tjänlig att
strypa med; susine strozzatole, en sorts
mycket sura plommon,
strozzatura sf., Strypning ;
sammanträng-ning, inknipning ; trång, smal hals [på
butelj, kärl o. d.].
Strozzino sm., procentáre, ockráre,
strubbiáre va., förstöra, -därfva, slita, nöta
ut.
strubbióne sm., en som nöter mycket
kläder.
8trucináre va., illa tilltyga, fara illa med.
striicinlo sm., tillskrynkling, illa tilltygande.
strùcio a., trasig,
strüere se costruire.
Strùffoli sm. pl., (neap.) honungstårta,
strúggere va., [komma att] smälta; [-[upp]lö-sa;-] {+[upp]lö-
sa;+} förstöra, -bruka, -spilla, -därfva; tillin,
tetgöra, undergräfva. ~si, smälta,
smältas; (fig.) förtvina, aftyna, trána bort (di
efter).
Struggicuóre sm., grämelse, hjärtesorg; leda,
förtret, förargelse,
struggiménto sm., smältning, upplösning;
förstörelse, förstöring; liflig åtrå, häftig
passion ; otålighet; ängslan, bekymmer,
struggitóre sm., förstöráre,
strùma sf., skrofler, svullna halskörtlar.
strumentáio sm., instrumentmakare.
strumentale a., instrument[al]-; tjänande till
medel 1. verktyg,
strumentare va., (mus.) instrumentera.
strumentatúra, strumentazióne sf., (mm.)
instrumentering.
IS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
