Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - strumento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•fruménto sm., verktyg, redskap;
instrument; medel; (jur.) kontrakt, laga
handling; (fig.) odygdig pojke, häftig, burdus
person ; piano; — a (da) fiato, — a corde,
blås-, stränginstrument,
•trumóso a., skrofulos, som lider af svullna
halskörtlar,
•trup... se stupr...
•trusciáre va., förstöra, -därfva; nöta, slita
ut. ~si, gräma sig.
Strùtta sf., smältning; smält vax.
Strùtto pp. af struggere o. struere. — a.,
(fig.) mager, blek, förstörd, vanställd;
lidelsefull. — sm,, svinister, flott,
struttúra sf., byggnad[ssättj, struktur ;
sammansättning, anordning.
strùzzo, strüzzoio sm., (zool.) struts.
Stuårda (Maria) sf., (hist.) Maria Stuart.
Stucoáre va., öfverdraga med stuck; gipsa;
tillstoppa, -smeta med stuck; (äfv.) väcka
leda, afsky hos; göra öfvermätt; ingifva
motvilja, uttrötta, -tråka, göra led. ~si,
sminka sig ; bli led.
Stuccatóre sm., stuckarbetáre, stuckatör.
stuccatura sf., stuckatur, gipsning.
stuccétto sm., litet etui, fodral,
stucchévole a., motbjudande, äcklig; tråkig,
ledsam, tröttande,
•tucchevoiézza sf., leda, afsmak, motvilja;
ledsnad; öfvermättnad.
stucchevolménte adv., ledsamt, tråkigt,
stucchináio sm., gipsgjutáre, en som gör
gipsfigurer,
stucchino sm., liten gipsfigur,
stáccio se abbadia.
etúcco a., öfvermätt, led; uttröttad. — sm.,
stuck.
•tudénte sm., student; studerande; lärjunge,
skolgosse ; — liceale, gymnasist ; — di
leg-ge, juris studerande ; — di universitá,
student.
studiábile a., som kan studeras,
studiacchiáre vn., läsa. studera slappt, utan
uppmärksamhet,
•tudiáre va. o. vn., studera, forska [i]; läsa
1. spela öfver, läsa på; lära, studera in;
genomtänka, undersöka, utarbeta ;
instudera ; — le parole, tala afmätt ; — il passo,
raska på, gå fortáre, ~si, beflita,
vinnlägga sig (a om),
•tudiáto pp. (a.), [ut]studerad &c.; tillgjord,
konstlad.
studiatóre sm., studlatrfce fsf., studerande,
en som studerar,
studiétto sm., liten studerkammare.
Stùdio sm., studie, studium, studerande,
stu-ciering, forskning ; öfverläsning[srum] ;
studerkammare, arbetsrum ; [advokats] kontor,
affär ; atelier ; (mål.) profteckning ;
öfnings-stycke ; universitet, högskola ; diktan o.
traktan, sträfvan ; omsorg; a [bel[o] —, med
berådt mod, med uppsåt, med flit; stáre
a —, studera.
Studiólo sm., liten studerkammare,
arbetskammare ; litet skåp [med lådor o. hyllor
att sätta på skrifbord],
•tudiosaménte adv., flitigt, sorgfälligt,
omsorgsfullt, med flit o. omsorg; med flit,
ned uppsåt, berådt mod.
studióso a. {sm.), flitig [i studier]; vetgirig;
ifrig, tjänstvillig.
Stuéllo sm., (kir.) vele [att utdraga var ur
sår].
Stùfa sf., [finsk] badstuga; ångbad;
varmrum ; växthus ; torkugn, -ställe ; kamin,
kakelugn.
8tufaiu0i0 sm., badmästáre;
kakelugnsma-kare.
Stufare va., (kok.) stufva ; (fig.) uttrötta,
-tråka, -pina, plåga, ~si, ied[a]s, ha, få
tråkigt; ta varmbad.
Stufáto sm., stufning, stufvadt kött, kalops.
8tufatúra Sf, stufning.
stùfo a., led, utledsen, uttröttad, [öfver]mätt,
trött {di på).
Stuggárdia sf., (geogr.) Stuttgart,
stö mi a se schiuma.
stumiáre va., [af]skumma.
Stuóia sf., [säf-, ha[m]inatta ; spjäljalusl.
Stuoláfo sm., mattbindare.
Stuóio sm., skara, band, trupp, svärm;
manskap; här; andar a —, gå i skaror,
stuonáre vn., (mus.) falla ur tonen, sjunga
falskt; (fig.) afvika,
stupefaoiènte a., förvånande,
stupefare va., förvána, göra häpen; [be-]
döfva. — vn. o. ~si, bli slagen med
häpnad.
stupefattfvo a., förvånande,
häpnadsväckande.
stupefatto a. {pp.), häpen, förvånad.
Stupefazióne sf., bedöfvande, bedöfning;
häpnad, förvåning,
•tupendaménte adv., underbart,
märkvärdigt, utmärkt,
stupenditå Sf, förträfflighet.
8tupénd0 a., förvånande, öfverraskande,
underbar, märkvärdig, makalös, utmärkt.
8tupidäCCio sm., nöt, stock, dum människa,
stupidággine sf., dumhet.
8tupidaménte adv., dumt &c.
Stupidézza sf., enfald; dumhet,
stupidire va., förslöa. — vn., bli dum. slo.
stupiditá se abbadia.
Stùpido a., dum, slö, fånig. — sm., dumhu^
vud, -bom, fåne.
Stupire vn. o. ~si, förvånas, häpna, baxna.
Stupóre sm., förvåning, förundran, häpnad,
häpenhet; (läk.) bedöfvande, bedöfning.
stupráre va., våldföra, -taga.
stúpro sm., våldtäkt.
Stúra sf., borttagande af kork, propp o. d.|
(fig.) slöseri ; stickord ; dare la — a, öppna,
draga korken 1. proppen ur, slå 1. draga
upp; skaffa aflopp åt; (fig.) gifva fritt lopp åt.
sturácciolo sm., korkskruf.
Sturáre va., öppna, draga korken 1.
proppen ur, slå 1. draga upp ; slå upp sprundet
på ; upprensa, skaffa aflopp åt ; — gli
orecchi ad uno, säga ngn sin mening rent ut.
—Si, gå upp.
sturhåre m. fl., se disturbare, etc.
stuzzicadènti sm., tandpetáre,
stuzzicaménto sm., eggande &c.
stuzzicare va., sticka [i], röra om [elden];
reta; krafsa [i]; peta [tänderna]; (fig.)
egga, hetsa, reta, skärpa ; (upp]väcka ; non
— il can che dorme (giace), man bör e|
väcka björn, som sofver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
