Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - surrogare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
•urrogáre *«., [In]satta i stället för ngn,
tillförordna,
•urrogäto sm., surrogat,
•urrogatóre sm., (jur.) tillförordnad ! annans
ställe.
surrogazióne sf., Insättande i annans ställe
l. rättighet.
Susa sf., (geogr.) stad i Norditalien,
susáno sm., invånare i Susa.
Susánna sf., (np.) Susanna,
eusoettfblle a., mottaglig, fallen {di för) ;
(fig.) ömtålig, snarsticken, snarstucken.
suscettibilitá sf., ömtålighet &c. (se föreg.),
suscettivo se abbadia.
eusoitaménto sm., uppväckande,
framkallande; inrådan, anstiftan,
euscitáre va., [upp]väcka; anstifta;
fram-kalla, skaffa. — vn. o. — si, åter få lif,
vakna upp.
suscitatóre sm., en som [upp]väcker &c.
suscitazióne sf., se suscitamento.
Susétta sf., (np.) Susanna. Sussie.
susina sf., plommon.
susino sm., plommonträd ; — salvatico.
getapel.
Bisso se abbadia.
8US0rnióne sm., lömsk, dolsk person,
suspizióne sf., misstanke,
sussecutivo a., näst påföljande,
(efterföljande. senare,
susseguénte a., [på-, efter]följande ; nästa,
susseguenteménte adv., sedermera,
därefter. därpå; i ordning,
susseguire vn., komma [nast, närmast]
efter, följa efter, på ; bli en följd,
sóssi sm., en barnlek, då man försöker att
med kastskifvor kullkasta en liten upprätt
stående sten, hvarpå slantar blifvit lagda;
essere il —, F vara utsatt för skämt,
sussidénza sf., bottensats,
sussidiáre va., hjälpa, understödja, förse
med understöd, subsidier.
8US8idiariaménte adv., fyllnadsvis, till
ytterligare säkerhet ; i nödfall ; i andra rummet,
därnäst.
sussidiário a., understödjande, som tjänar
till stöd ; bistående, hjälp-, subsidie-.
sussidiatóre sm., hjälpare,
sussidio sm., hjälp, bistånd; [stats-,
penni ng]bidrag, understöd; extra bevillning;
& förstärkning; (i //.) subsidier; (fig.)
eg-gelse, påverkan,
sussiègo sm., allvar, värdighet, allvarligt,
värdigt uppträdande, gravitetisk hållning;
högdragenhet; tenersi in —, taga på sig
en viktig min, stoltsera.
sussistènte a., bestående,
sussistènza sf., tillvaro, bestånd; väsen;
[lifs]uppehälle, bärgning, utkomst, föda,
kost; lifsförnödenheter, proviant,
sussistere vn., äga bestånd, bestå, stå kvar;
fortlefva, [fortfara att] gälla, fortvara ; hålla
sig uppe.
»ussultáre vn., spritta (rycka) till; hoppa,
göra språng.
•ussälto sm., sprittning, ryckning; språng,
hopp; svegliarsi in mø. fara upp ur
sömnen.
eussuitórlo a., ojämn, hackig, som sker ryck-,
stötvis ; scossa sussultarla, jordstöt
nedifrán o. uppåt.
8Ósta sf., rep, streck [för att binda fast
bördor på lastdjur]; $ fjäder ; (i sht) fjäder på
en pince-nez; mettere in —, sätta i
rörelse, i gång.
sust... se sost.,.
sus[s]urráre va. o. vn., susa, prassla, sorla;
hviska ; tissla o. tassi a, glunka, mumla;
för-, baktala.
susurratóre sm., susurratrfce fsf., en som
hviskar &c.
susurrfo sm., ständigt susande, ständigt
hviskande, mummel, tissel o. tassel,
tiss-lande o. tasslande.
susúrro sm., sus, prassel ; hviskning,
hviskande, mummel, tissel o. tassel.
8U8Urróne sm., en som hviskar &c.;
orostiftáre, krångelmakare ; ond tunga,
sutterfógio se abbadia.
sutóra sf., (anat., kir.) söm, sutur,
hopsy-ning; (bot.) söm [på fröhus]; (fig.)
hopfogning.
8 óve ro se sughero.
SÓVVÌ adv., där uppe, där ofvan,
suzzáre va., så småningom insuga,
upptorka, — vn., bli torr.
SÓZZO sf.» torr, förtorkad,
svagaménto sm., förströelse.
SVagáre va., distrahera; förströ,
vederkvicka; störa, afbryta. — vn., behaga, t^si,
förströ sig; roa sig.
svagatfvo a.» förströende, vederkvickande,
förströelse-,
svagáto a., förströdd; nöjeslysten; (ibi.)
kringströfvande.
SVágo sm., förströelse, vederkvickelse;
tidsfördrif.
8VagoIáre va., förströ, vederkvicka. — vn.,
gá </i>o.</i> drifva, /-si, förströ, roa sig.
svaligiaménto sm., [ut]plundring ;
stråtröf-veri; rof.
SValigiáre va., taga fram ur kappsäcken;
(fig.) utplundra, röfva, rána.
svaligiatóre sm., stråtröfvare, rånare.
SVampáre vn., fladdra, flamma, blossa, låga,
brinna ut ; fördunsta, bortgå (gå upp) i rök
1. ånga; (fig.) försvinna, gå bort, öfver;
lugna sig. ~si, bli rasande,
svaniménto sm., svimnlng, vanmakt;
afdunstning.
svanire vn., af-, bortdunsta; (fig.) försvinna,
gå bort, öfver ; blekas, blekna, bli urblekt;
slå fel, misslyckas,
sváno sm., se concavitá.
svantággio JM!., underlägsenhet [1 strid, etc.];
förlust, men, skada, nackdel, förfång; otur.
8vantaggiosaménte adv., ofördelaktigt, o-
gynnsamt &c.
svantaggióso a., ofördelaktig, ogynnsam,
menlig, skadlig,
svánzica sf., österrikiskt mynt (= 17 soldi),
svaporábile a., som kan afdunsta.
svaporaménto sm., afdunstning &c.; dunst.
svaporare va., låta afdunsta. — vn., af-,
bort-, förclunsta.
svaporazióne sf., svapóre fsm., afdunstning.
8variáre va. o. vn., byta om, ändra, växl*
om ; vara ombytlig ; vara olika, w|i,
for-Strö sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
