Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - tempelione ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ostadigt, löst ; (fig.) tveka, vara
obeslutsam ; gä o. drifva, slå dank.
tempellóne sm., solare, sölkorf, en som fils-
ter sig vid småsaker; obeslutsam person,
témpera sf., ⚙ härdning, aducering; (fig.)
beskaffenhet, art, slag ; gry, skaplynne,
sinnesart, karakter; (mål.) vatten-, limfärg;
[pennors] iformering; (mus.) harmoni,
temperaménto sm., saktande, mildring,
jämkning, lämpande &c.; måtta, medelväg;
utväg, råd; blandning; sammanställning,
förening, anordnande; temperament; [skap-J
lynne; (mus.) temperatur,
temperante a.. återhållsam, måttlig, nykter;
stillande, lugnande,
temperánza sf., måttlighet [i mat o. dryck],
återhållsamhet, nykterhet; måtta; societá
di —, nykterhetssällskap,
temperáre va., ⚙ härda, aducera ; justera;
(fig.) mildra, lindra, moderera, dämpa,
jämka, temperera; hålla i styr; blanda,
späda ut [med vatten]; formera [pennor],
stämma [instrument]; försona, /~si, tygla
sig, sina begär &c.
temperataménte adv., med måtta, måttligt
&c.
temperatlvo a., stillande, lugnande,
temperato pp. af temperáre; tempererad.
— adv., med måtta, måttligt,
temperatura sf., ⚙ härdning ; [pennors]
förmering ; temperament ; temperatur,
värmegrad ; väderleksförhållande],
tempèrie Sf, väderleksförhållande]; riktig
blandning,
temperináta sf., hugg med pennknif.
temperino sm., pennknif.
tempèsta sf., storm, oväder ; åskväder ;
orkan; hagel; (fig.) skur, regn; storm,
ovasen, larm; uppror,
tempestáre vn., storma, åska, hagla; (om
hafvet:) gå i höga vågor, uppröras af
stormen, brusa; (fig.) storma, väsnas, dundra,
fara ut, stoja; uppröras, oroas. — va.,
o-roa, plåga, besvära, ansätta, ligga öfver,
bestorma; uppröra, bringa i oordning; oroa,
ofreda, slå till ; — di gioie 1. perle, pryda,
utsmycka, [rikt] besätta med juveler 1.
pärlor.
tempestivaménte adv.. i rätt tid.
tempestivo a., läglig, lämplig; tjänlig,
fördelaktig, tidsenlig,
tempestosaménte adv., stormigt &c.
tempestóso a., stormig; hotande; upprörd,
orolig (äfv. fig.),
témpia sf., tinning,
tempiále sm., tinning.
tempière sm., tempelvaktáre; tempelherre,
tempieréllo, tem pi étto sm., litet tempel,
témpio sm., tempel; kyrka,
tempissimo (a l. per) adv., i mycket god
tid, mycket tidigt,
templáre, tempiário sm., tempelherre,
témpio se tempio.
témpo sm., tid, -punkt; tidsförhållanden;
anstånd; väder[lek], väderleksförhållanden;
laglighet, tiXlfalle ; ledighet; ålder; tempo;
& afdelning ; (mus.) takt[del] ; (deklam.)
paus, uppehåll; (gram.) tempus; rytm;/»
bel 1. cattivo —, det är vackert 1. ftilt
väder ; il — si rimette, det klarnar, blir vac-
kert väder ; i tempi di mezzo, medeltiden;
öfvergångstiden^ (höst o. vår) ; andart a
—, gå i takt; cogliere il —, begagna sig
af tillfället ; dare il —, bestämma tiden;
dar — al —, göra sig god tid, taga sig
rundlig tid ; passare il —, fördrifva tiden;
non metter — in mezzo, genast sätta I
verket, utan dröjsmål, icke skjuta upp;
darsi buon 1. bei —, roa sig ; göra sig
goda dagar; a —, ! [god] tid; i rätt tid,
lämpligt ; på sin tid ; a — e luogo, på läglig
ort o. tid ; d’ogni —, alltid ; per —, tidigt;
— fa, för någon tid sedan ; un —, — fu,
en gång, fordom ; da gran —, sedan lång
tid tillbaka; ai miei tempi, på min tid
(då jag var ung) ; in processo di —, i
längden, med tiden ; di — in —, då o. då. tid
efter annan ; notte —, nattetid, om natten;
nel più breve —, med det snaraste; anzi
—, i förtid, för tidigt; (i ordspr.:) il — i
galantuomo, sanningen kommer fram till
slut ; chi ha —, ha vita, il — dá
consiglio, kommer tid, kommer råd; — nuovo,
vår; a un —, samtidigt.
tempóne sm., lång tid, god tid ; (fig.)
glädtighet, fest, förlustelse ; aver —, darsi 1.
far —, roa sig, festa, göra sig goda dagar,
tempora sf., pl.: le quattro —, [katolsk]
kvar-tember: tre dagars sträng fasta i början af
hvarje årstid,
temporale a., timlig; världslig; förgänglig;
(gram.) tids-; (anat.) tinning-. — sm.,
häftigt oväder, åskväder, storm ; världslig
makt; det timliga goda; [års]tid.
temporalitá sf., timlighet, världslighet,
förgänglighet ; tillgifvenhet för det timliga,
temporalménte adv., här i tidén ; timligen,
i timligt afseende,
temporáneo, temporårio a., för en tid ; till-
fällig, öfvergående,
témpore (ex) adv., utan förberedelse,
oförberedt; kursivt.
temporeggiaménto sm., förhalande,
tidsutdräkt, uppskof, dröjsmål,
temporeggiáre va., förhala [l afvaktan på
gynnsammare omständigheter], draga ut på
tiden.
temporeggiatóre sm., en som förhalar &c.,
förhalare.
tempr... se temper...
tenáce a., seg, klibbig; (fig.) envis, ihärdig;
uthållig; trägen; nidsk; memoria «—.godt
minne.
tenaceménte adv., segt; envist &c.
tenacitá sf., seghet &c. (se tenace).
tenáglia se abbadia.
tènda Sf, tält ; gardin ; ridå, förhänge; porrt
le tende, & slå läger; levare (staccáre) le
tende, & bryta upp ; göra slut på ngt.
tendènza Sf, sträfvan, sträfvande ; riktning;
syftning, benägenhet, böjelse, tendens,
syfte.
tènder sm., ⚙ förrådsvagn, tender,
tèndere I. va., utbreda, -sträcka, -draga,
•veckla; spänna [bågen]; sätta, ställa,
lägga ut [snara, etc.]; rorecchio {gli
orecchi), spetsa 1. spänna upp öronen, lyssna.
— II. vn., syfta, åsyfta, gå ut på, leda till;
sträfva till; luta ät, visa böjelse för ngt;
(äfv.) fånga fåglar I nät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
