Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - tigna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tigna sf., (läk.) skorf, kliande utslag; (fig.)
tråkighet, ledsamhet; girigbuk, gnidare.
tignámioa sf., en sorts eternell; (fig.)
gnidare.
tignerá se abbadia.
tignoláto a., maläten.
tig nóne sm., nackhår; chignon,
tignóso a., (läk.) skorfvig; (fig.) usel,
föraktlig; gnidaraktig, nidsk.
tignuóla sf., (zool.) [klädes]mal ; ett slags
sädesrnask.
tlgra se abbadia.
tigráto a., tigrerad, fläckig som en tiger.
tigre sf (ibi. sm.), tiger, tigrinna.
Tigri sm., (geogr.) floden Tigris.
tigrótto sm., ung tiger.
timballlsta sm., pukslagare.
timbállo sm., liten puka.
timbra sf., örtsläktet Thymbra.
timbratúra sf., [af]stämpimg.
timbro sm., ‡ stämpel.
timelée sf., pl., (bot.) en art tibast.
timiáma sm., rökelse.
tlmico a., (anat.) hörande till en bröstkörtel,
timidaménte adv., blygt &c.
timidézza, timiditá sf., blyghet &c.
timido a., blyg, skygg, rädd [af sig],
försagd.
tfmo sm., (bot.) timjan; (anat.) bröstkörtel,
timóne sm., $ tistel-, vagnsstång, [plog-]
tistel; roder, styre (äfv. fig.),
timoneggiare va., styra, leda, stå vid rodret,
hålla i rodret,
timonèlla sf., en sorts liten fyrhjulig vagn,
dragen af en häst.
timonière, timonista sm., ⚓ rorgängare,
styrman; lots.
timoráto a., rädd [att förtörna Gud] ; ytterst
samvetsgrann,
timóre sm., fruktan, rädsla, far-, räddhåga;
förskräckelse ; — di Dio, gudsfruktan,
timorosaménte adv., skyggt &c.
timoróso a., skygg, rädd [af sig], blyg,
försagd ; ytterst samvetsgrann.
Timóteo sm., (np.) Timoteus,
timpanéllo sm., ⚓ (boktr.) liten däckel [på
handpress],
timpanista sm., pukslagare.
timpanite sf., (läk.) tympanitis (vädersot),
timpano sm., (mus.) tympanum, tamburin;
liten puka ; (anat.) trumma, örhinna, ø
tramphjul ; (boktr.) däckel [på handpress] ;
(ark.) trekantigt gafvelfält; stegel o. hjul;
rompere i timpani a, (fig.) förarga,
tina sf., litet vinkar,
tináia sf., vinkällare.
Tinbottú sm., (geogr.) Timbuktu.
tinca sf., (zool.) sutáre,
tincóne sm., (läk.) venerisk svulst.
Tlndaro sm., (hist.) Tyndarus.
tinélla sf., bytta, kar, tunna,
tinéllo sm., litet kar, bunke, så ; matsal för
uppvaktning 1. tjänstfolk ; mat.
tfngere va., färga ; fläcka ; komma att rodna
1. blekna. ~si, fä färg.
tino sm., [vin]kar, så; [färg]kyp ; bryggkar,
-kittel; badkar,
tinózza sf., stort kar, så ; balja, bunke;
bykkar, -så, tvättbalja; badkar.
tinta xf.. färg[vätska, -ämne] ; färgskiftning.
-ton; ansiktsfärg, hy; färgeri; (fig.)
anstrykning, skymt, hum, släng, aning, etc.}
— di fondi, grundfärg,
tlntin interj., kling[e[i]klang.
tintinnábolo sm., klocka,
tintinnaménto se tintinnio.
tintinnére se tintinnire.
tintinnio sm., ihållande ringning, ringande,
pinglande; sus, -ning [i öronen]; ljud,
skall.
tintinnire vn., ringa, pingla; ljuda, klinga,
återskalla, ge starkt ljud.
tintinno sm., [klock]ringning, ringande,
pinglande.
tinto a. (PP)., färgad &c. (se tingere)’, (fig.)
fläckig; svart, mörk; som har hum om, en
aning om [ngt]. — sm., se tintura.
tintóre sm., färgare; *-> d’arte maggiore.
skönfärgare,
tintoria sf., färgeri ; färgaryrke ; tintorie,
(äfv.) färgämnen,
tintório a., färgar-; färgande, färg-,
tintóra sf., färg; färgning; (farm.) tinktur;
(fig.) anstrykning, hum, ytlig kännedom,
tiórba sf., (mus.) teorb, bastuba.
tipico a., typisk, urbildlig, förebildande,
tipo sm., urbild, typ, förebild; sjukdomsform;
Ì [fartygs]cert ; (boktr.) stil. [gjuten] [-bok-staf[styp[-] {+bok-
staf[styp]+} ; (fig.) p figur, original,
tipografia sf., typografi, boktryckarkonst ;
boktryckeri,
tipográfico a., typografisk, boktryckar-.
tipógrafo sm., typograf, sättáre,
tira sf., täflan, tvist, gräl ; fare a ~ ~,
draga o. rycka hvar o. en åt sitt håll ; vilja
tillskansa sig ali fördelen för sig själf,
tiracampanéiio sm., klocksträng.
tiralinee sm., linjer-, dragstift, rostral.
tiralóro sm., ⚓ gulddragare.
tiramántice, tiramántici sm., [-[orgel]tram-pare.-] {+[orgel]tram-
pare.+}
tiraménto sm., dragande, dragning &c. (se
tiráre) ; förvrängning,
tiránna sf., tyrann,
tiranneggiáre va., tyrannisera,
tirannéllo sm., F småtyrann,
tirannescaménte adv., tyranniskt,
tirannésco a., tyrannisk,
tirannia sf., tyranni; tvång,
tirannicaménte adv., tyranniskt,
tiránnico a., tyrannisk,
tiránnide sf., tyranni,
tiránno sm., tyrann.
tirante a., seg; envis. — sm., ⚙ vefstake;
(ark.) blindbjälke; (i pl.,) stöfvelstroppar;
handtag [i draglådor],
tiráre I. va., draga, rycka; draga ut, på, i;
draga (taga) upp, fram, taga ut; draga
i-gen, till ; släpa ; [upp]draga, upprita ;
utdraga, -pressa; få fram, framlocka, afvinna;
taga, hämta, få; taga 1. få in; förtjäna,
skörda, vinna ; afskjuta, aflossa, skjuta
[med, på]; afbränna; kasta, slunga; gifva
tilldela [slag, etc.]; (boktr.) afdraga,
trycka; (hand.) draga [en växel], trassera [en
växel] på ngn; locka, förleda; — acqua.
[upp]hämta vatten från brunnen; <-» calci,
sparka[s bakut]; — il collo a, vrida af
halsen på; — le orecchie ad uno, draga ngn
I Öronen ; (fig.) banna, förebrå ; — sospiri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
