Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - T - tirastivali ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sucka; — dalla sua, locka [ngn] till sig;
— giù un lavoro, fuska ihop, slarfva, rafsa
ihop ngt ; —giù, (äfv.) hälla, stjälpa i sig (om
en dryck) ; — sù, höja, upplyfta, -resa;
uppföda, -fostra, -draga ; befordra, hjälpa fram.
— II. vn., draga; skjuta; blåsa, fläkta; —
a, sikta, syfta på; söka, eftersträfva; luta
åt, vara böjd för; — ad un colore, stöta,
gå i en [viss] färg; — a segno, skjuta till
måls ; — di spada, fäkta ; — a sorte,
draga lott; — nel (di) prezzo, köpslå, pruta
på ngt; — in lungo, draga ut på längden;
— di lungo, gå vidare, fortsätta sin väg;
— via, gå sin väg, bort, undan, aflägsna
sig ; gå på, fortsätta, skynda, raska på ;
chi troppo tira la spezza, bågen för hårdt
spänd brister, ~si, draga &c. sig; flytta
sig; ådraga sig, skaffa sig; [ut]dragas &c.;
skjuta &c. på hvarandra ; — addosso,
ådraga sig, få, skaffa sig; — indietro, draga
sig tillbaka ; — da parte, draga sig, flytta
sig undan, afsides; — su, resa sig; höja
sig ; komma [sig] upp i världen, göra lycka,
skaffa sig en ställning.
tirastivali sm., stöfvelknekt; -krok.
tiráta sf., dragande, dragning &c. (se
tiráre) ; drag, tag (klunk) ; tirad, ramsa, långt
tal, ordsvall, sträcka; (boktr.) afdragning;
upplaga.
tiráto pp. (a.) af tiráre; lungo e —, utsträckt
i hela sin längd; star [i>«] sul —, hålla på
styfvern, vara snål ; vara dyr på sina varor,
taga för mycket betaldt för sina varor,
tiratóio sm., ställe, där tyger utdragas;
tygram; ‡ [drag]låda.
tiratóre sm., en som drager &c.; &
dragare; skytt, fäktáre; tryckare; franco —,
friskytt.
tiratira sf., (boktr.) afdragning, upplaga,
tiraturáccioli sm., korkskruf,
tirchio se abbadia.
tirèlla sf., selsträng, draglina.
tiritéra Sf, ordsvall, svada, lång ramsa,
ordkram.
tiro sm., dragande, dragning; skott, kast;
skott-, kastvidd; skott-, kasthåll; skjut-,
skottlinje ; [mål]skjutning ; [an]spann ;
(schack.) drag; (fig.) spratt, puts, streck;
(äfv.) en sorts huggorm; cavallo da —,
drag-, vagnshäst, dragare; — a quattro,
fyrspann; — a segno, målskjutning; essere
a — [di fuci[e], vara inom skott-, bösshåll;
essere fuori di —, vara utom skotthåll ;
(fig.) vara oåtkomlig, skottfri.
Tiro sf., (geogr.) Tyrus,
tirocinante sm., som genomgår prof, som går
i lära, lärling ; extraordinarie, amanuens,
tirocinio sm., novitiat, lärotid, -år; [handt-
verks]lära ; profår, pröfvotid.
tiróide sf., (anat.) sköldbrosk (Adams äpple),
tiroidèo a., (anat.) sköldformig, -lik.
tirolése a. (sm.), tyrolsk, tyrolare. — sf,
tyrolervisa, -dans.
Tlrólo sm., (geogr.) Tyrolen.
Tirrèni stn. pl., (folkn.) tyrrenier.
tirrèno a., tyrrenisk.
tirso sm., (antik.) backistaf, tyr sus.
Tirtéo sm., (hist.) Tyrteus.
tisána sf., (läk.) svag dekokt (ptisan) ;
haf-resoppa, kornvälling; läskedryck.
tise, tisi Sf, (läk.) tvinsot (pthisis), lungsot,
tisica se föreg,
tisiohéllo se tisicuccio.
tisichézza se tise.
tisico a., lungsiktig, bröstsjuk, hektisk; som
lider af tvinsot ; utmärglad, -magrad ; klen,
svag. — sm., lungsotspatient.
tÌSÌCÓCCÌO a., nästan hektisk, lungsiktig;
klen, svag.
tisicúme sm., lungsot, tvinsot, bröstsjukdom;
lungsotspatient; (fig.) någonting förkrympt,
aftärdt, utmärgladt, magert,
tisicùzzo se tisicuccio.
titánico a., titan[i]sk, jättelik,
titánio sm., (kem.) metallen titan,
titáno sm., (myt.) titan,
titillaménto sm., kittlande, kittling.
titiliáre va., kittla, reta.
titillazióne sf., kittlande, kittling; retelse.
titillo se abbadia.
Tito sm., (np.) Titus.
titoláre I. a., titulär; ordinarie (innehafvare);
professore —, ordinarie professor;
innehafvare af professur ; il santo — di una
chiesa, en kyrkas skyddspatron. — II. va.,
titulera, gifva titel åt, rubricera,
titoláto a., betitlad, titulerad; med [adlig]
titel. — sm., person med adlig titel,
förnäm person, ståndsperson,
titolo sm., titel, -blad, öfverskrift, rubrik ;
namn, benämning; äretitel, värdighet;
rättsgrund, [-]anspråk, rättighet ; diplom,
tillståndsbref, [åtkomst]handling, dokument;
[köpe-, aktie]bref; 0 [beskicknings]halt,
lödighet, finhet; (fig.) förevändning, sken,
täckmantel; a giusto —, med rätta,
väl-befogadt; a — di, i egenskap a.: under
förevändning af [att],
titi| bánte a., tvekande, tveksam,
titubanza sf., obeslutsamhet, ovisshet,
villrådighet, bryderi ; vankelmod,
titubáre vn., tveka, vara tveksam, tvehåg-
sen, villrådig, obeslutsam,
titubazióne se abbadia.
Tivoli sf.,. (geogr.) Tivoli.
Tiziáno (Vecéllio) sm., [målaren] Titian
(1477—1576).
Tizio sm., (np.) Titius ; — e Caio, den och
den.
tizzo, tizzóne sm., [e[d]brand ; — d’inferno,
afskyvärd människa,
to’ interj., se här, där [har du, ni] ! åh !
ack!
Tobia sm., (np.) Tobias.
Tobólia sf., (geogr.) Tobolsk.
tócca sf., gas, fior; — doro, flor, inväfdt
med guldlan.
toccábile a., som kan kännas, beröras &c.
toccalápis sm., [rit]stift.
toGCamáno sm., tagande i hand,
handtryckning, handslag,
toccaménto sm., vid-, beröring &c.
toccánte a., som vid-, berör; som det
vidkommer, angår, rör; ‡ rörande,
toccáre I. va., [vid-, be]röra. taga på;
drifva [på], fösa; träffa, [upp]nå; upphinna,
komma [fram] till; & landa vid, lägga till
vid; stöta, ligga [alldeles] intill ; (fig.) röra,
beveka; frappera; stöta, såra, skada,
förolämpa ; lyfta, inkassera, uppbära, få ut [pen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
