Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - U - ubbia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
u.
Ubbia sf., vidskepelse, vantro, inbillning,
fordom; fantasi, nyck, idé.
ubbid... se obbed...
ubbliáre se obbliáre.
ubbligáre se obbligare.
ubbriacáre va., berusa, göra drucken, ~si,
berusa sig, dricka sig full.
ubbriacatúra sf., berusning, rus.
ubbrlaohézza sf., rus, berusning, fylla;
supighet; dryckenskap, fylleri.
UbbriåCO a., rusig, full, berusad, pirum. —
sm., fyllbult,
ubbriacóne sm., fyllbult,
úbero sm., bröst.
ubertá sf., fruktbarhet, bördighet, rikedom.
Ubérto-s?*., (np.) Hubert; Sant— sf., (geogr.)
Hubertsburg.
ubertoso a., fruktbar, bördig, rik.
ubicazióne sf., plats, ställe, läge.
ubiquitá sf., allestädesnärvaro.
uccellábile a., lättrogen, dum, enfaldig,
löjlig.
uccellácoio sm., ful fågel; dumbom, nöt.
uccellagióne sf., fågelfänge, -fångst; jakt
på fågel; tidpunkten för densamma;
fågel, fjäderfä, vildt; byte; fångst ; lockelse,
uccelláia sf., en med lockfåglar och
slagnät försedd plats till fågelfångst,
uccelláme sm., fågel, fåglar, fjäderfä.
UCCelláre vn., lägga ut snaror för fåglar,
jaga fågel. — va., locka, fresta, förföra,
tjusa; förhána, begabba; — ad una cosa,
längta, trakta, fika, sträfva efter ngt.
uccellatóre sm., fågelfängare.
uccellatóre se abbadia.
ucoelliéra sf., större fågelbur, -hus;
fågelhäck.
Uccellino sm., fågelunge; liten fågel.
UOCéllo sm., fågel; F dumhufvud, nöt, åsna;
— di rapina, roffågel ; — di passo,
flyttfågel; — mosca, kolibri; — di Giunone,
påfågel ; — di Venere, dufva ; — di Giove,
örn; a vol <T—, i fågelperspektiv;" — di
mal augurio, olycksfågel,
uooellóne sm., stor fågel ; F dumhufvud,
-snut, -bom.
uccidere va., döda, dräpa, mörda, slå ihjäl,
slakta, skjuta [ihjäl]; taga lifvet a.: plåga,
kvälja; förstöra, -därfva.
uooidiménto sm., dödande, mord.
ucciditóre se abbadia.
uccisióne sf., dödande, mord; slaktande,
blodbad.
uccisóre sm., en som dödar, ... dödare ;
slaktáre; mördare.
Ucrånia Sf, (geogr.) Ukraine.
udévole, udibile a., hörbar,
udiènza Sf, gehör, uppmärksamhet;
företräde, audiens; förhandling, sammanträde;
förhör ; session ; audienssal, sessionsrum ;
auditorium, samtlige åhöráre; chiedere —,
bedja om audiens.
Ódlne sf., (geogr.) stad i Venetien.
Udire va., [å-, af]höra; höra på; lyda, följa;
förstå, fatta ; per udito dire, genom
hörsägen.
Udita sf., hörsel; per —, genom hörsägen;
ryktesvis.
Uditivo a., hörsel-.
Udito sm., hörsel; aver /*— ßno. ha god,
skarp, fin hörsel,
uditóre sm., åhöráre; bisittáre, auskultant.
Uditório a., (anat.) hörsel-. — sm., [hör-,
läro-, ting]sal; auditorium, samtliga
åhöráre, åhörarekrets.
Udizióne sf., [af-, å]hörande.
Ufficiále se abbadia.
ufficialménte adv., officielt.
Ufficio, Uffizio o. häri., se officio, etc.
UffiziUÓIO sm., (katol.) bönbok.
Ùfo (a) adv., gratis, för intet, på andras
bekostnad. utan att betala för sig; andare
(mangiáre, bere) a ufo. snylta.
Ùggia sf., skugga [af träd]; motvilja, afsky,
leda, afsmak ; hat ; essere in —, vara
af-skydd (hatad) a.: venire in —, bli
förhatlig, misshaga ; avere in —, hafva motvilja
för, hysa fördom mot; prendere in —,
intagas af fördom mot.
uggioláre vn., tjuta.
uggióso a., skuggig; misstrogen, -tänksam;
tråkig, ledsam, obehaglig, vidrig;
förhatlig, stötande,
uggirsi vr., ledas, ha tråkigt, ledsamt,
ùgioli: tra — e barugioli, rubb o. stubb, i
en klump.
ùgna sf., nagel; klo; hof; cadere nell’ugne
di uno, råka i ngns klor; aver nell’ugne,
ha i sitt våld.
ugnáre va., # skära (klippa) i 45 graders
vinkel; sätta klorna i.
ugnáta sf., skåra i pennknifsblad för nagel ;
skråma, rispa; nagelsprång,
ugnatúra sf., snedt snitt; tagliáre a —,
skära i 45 graders vinkel,
fignere va., srnöija [med salfva, olja 1. fett];
smörja 1. gnida in, bestryka, öfverstryka ;
hela; smörja, kröna, inviga; — il grifo, —
il dente, f smörja kräset ; — le mani 1. le
carrucole ad uno, muta ; smickra,
ugn étto sm., ett slags grafstickel.
ugniménto sm., [in]smöijande ; lindrande,
mildrande,
ugnólo a.: cavallo —, mager häst[krake].
ugnóne sm., klo.
úgo sm., (np.) Hugo.
Ùgola sf., (anat.) tungspene; toccáre /*—,
(figr.) falla på läppen,
ugoláre a., (anat.) tungspens-.
ugonótto sm., hugenott.
uguagliaménto sm., jämkning till likhet,
uguagliánza sf., [jäm]likhet; likformighet,
jämnhet, släthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
