Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - U - uguagliare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uguagliáre va., gora 1. vara lika, jämngod
med, vara (göra) lika stor som, jämka; gá
upp emot, kunna jämföras med ; göra jämn,
slät, [afjjämna.
uguále se eguale.
ugualitá se abbadia.
ugualménte adv., lika [mycket] ; jämnt ;
likaledes, -så; på samma sätt.
uguánno adv., f i år.
uøuannötto sm., fiskyngel; enfaldig stackare.
Uh interj., ackl aj! o! etc.
Uiohe sf., (geogr.) ön Wight,
uláno sm., ulan.
ùlcera sf., (läk.) rötsår,
ulceraménto sm., (läk.) rötsårsbildning,
ulceráre va., (läk.) förorsaka rötsår på, i ;
(fig.) djupt såra, förbittra. — vn. o. ~si,
vara sig, öfvergå till rötsår; bli förbittrad,
ulcerazione sf., se ulceramento.
Ùlcere, Ùlcero sm., se ulcera.
ulceróso a., (läk.) sårig, särartad, betäckt
med rötsår,
uligine sf., vätska, fuktighet [i jorden],
uliginóso a., (naturhist.) sumpig, kärraktig,
sänk.
Ulisse sm., (hist,) Odysseus.
Uliva sf., oliv; kindkedja på betsel; en sorts
grafstickel ; gli cascano l’ulive nel paniere,
(fig.) det flyger stekta sparfvar i munnen
på honom.
Uiivástro a., olivfärgad, -grön. — sm., vildt
olivträd.
Ulivélia sf., $ stenlås (redskap för att lyfta
stenar),
u li vèto se olive to.
Ulivigno a., olivfärgad, -grön.
Ulivo sm., olivträd; olivkvist; il Giardino
degli Ulivi, Getsemane, örtagården; la
r Domenica dell’Ulivo, palmsöndagen.
Ulma sf., (geogr.) Ulm.
Ölna sf., (anat.) armbågben.
Ulrioa sf., (np.) Ulrika.
Ulterióre a., (geogr.) bortre; (fig.)
ytterligare, vidare, senare,
ulteriorménte adv., yttermera, ytterligare,
senare, vidare,
ultimaménte adv., slutligen, till slut;
nyligen, nyss.
ultimare va., afsluta, fullborda, -ända. —
vn., sluta, komma till slut.
ultimátum sm., (diplom.) ultimatum; (fig.)
sista ord.
ultimazióne sf., fullbordan, afslutande.
Ùltimo a., sist, senast; sistförliden ; ytterst;
per —, air—, in —, da —, slutligen, till
sist; da — è bel tempo, skrattar bäst som
skrattar sist.
ultimogènito a. (sm.), sistfödd [son], yngst,
ultóre sm., hämnare.
ultramontåno a. (sm.), på andra sidan,
bortom (söder om) Alperna; (katol.)
ultrarnon-tansk, ultramontan.
ululáre vn., tjuta,
ululáto sm., tjut.
ùlva sf., (bot.) andmat,
umanaménte adv., mänskligt, som en
människa, efter människobegrepp, för
människoförstånd, för mänsklig förmåga ; humant,
umanáre va., göra mänsklig, human;
bibringa hyfsning, civilisera; gör a medgör-
lig. —sl, antaga människonatur, bli
människa; bli mänsklig[are], sällskaplig &c.
umanista sm., humanist (en som studerar I.
undervisar i humaniora),
umanitá sf., människonatur, -släkte;
mänsklighet; humanitet; godhet, välvilia;
humaniora.
umanitário a. (sm.), som har afseende på
människornas samhälleliga väl, åsyftar
samhällets grundande på gemensamhetsidén,
etc.
umåno I. a., mänsklig; människo-; human,
människovänlig, hygglig, snäll,
välgörande, medlidsam ; lettere umane, humaniora.
— II. sm., det mänskliga; gli umani, de
dödlige.
umazióne sf., begrafning.
umbè adv., nå väl! välan!
umbèlla sf., (bot.) blomflock.
umbellifero a., (bot.) som har blommor 1
flock, umbellat-.
Umbérto sm., (np.) Humbert,
umbilicáto a., (bot.) försedd med fröärr.
umbiilco sm., (anat.) nafvel ; (bot.) fröärr.
Ómbria sf., (geogr.) Umbrien.
Ùmbro a. (sm.), umbrisk, umbrier.
umefátto a., fuktig, våt.
umettáre va., [be]fukta, [genom]blöta,
genom-, indränka; upp-, förfriska, ~si,
fukta sig, fuktas, bli fuktig; läska sig.
umettativo a., läskande.
umettazióne sf., [be]fuktande, -fuktning ;
läskande.
umidaménte adv., fuktigt; på ett fuktigt
ställe.
umidétto a., något fuktig,
umidézza se umiditá.
Umidiccio se umidétto.
umiditá sf., fuktighet, fukt; väta.
Ùmido a., våt, blöt; fuktig, däfven. sm.,
fuktighet, fukt; väta; det våta elementet;
fluidum; (kok.) ragu, stufning.
umidóre sm., se umiditá.
Ùmile, umile a., ödmjuk; ringa, enkel,
oansenlig, anspråkslös, vördnadsfull, blygsam.
— adv., ödmjukt &c.
umiliánte a., förödmjukande.
umiliáre va., förödmjuka, kufva, späka ;
förnedra, kränka; mildra. —Si, [för]ödmjuka
sig; kasta sig på knä, knäfalla.
umiliataménte adv., ödmjukt,
umiliativo a., förödmjukande,
umiliazióne sf., förödmjukelse,
umillimo a., mycket ödmjuk &c.
umilménte adv., ödmjukt, anspråkslöst,
underdånigt; med låg röst.
umiltá sf., ödmjukhet; underdånighet,
vördnad.
Umóre sm., vätska [i kropp]; fuktighet;
lynne, håg, sinnelag, humör; humor; dare
nel?— a, behaga, falla på läppen ; non
essere rf’—, avere /*— per traverso, vara
vid dåligt lynne; beli’—, skämtáre,
upp-tågsmakare; fare il belT—, (äfv.) vara
envis, nyckfull,
umorista a. (sm.), nyckfull, beroende af sitt
lynne, konstig [människa] ; humoristisk,
humorist,
umorfstioo <*., humoristisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
