Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - venerevole ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
venerévole a., vördnadsvärd, [äre]vördig. —
sm., ordförande mästáre i frimurarloge,
venerfna sf., liten Venusbild.
Vénero (Lago) sm., (geogr.) Venern.
Vèneto sm., (geogr.) Venetien.
vèneto a. [sm.), från Venetien.
Venézia sf., (geogr.) Venedig,
veneziano a. [sm.). venetiansk, venetianare.
Venezuéla sf., (geogr.) Venezuela,
vengiáre se vendicáre.
Vènia sf., ursäkt, tillgift, förlåtelse ; chiedere
—, bedja om ursäkt,
veniále a., förlåtlig; peccato —,
svaghetssynd.
venialménte adv.’. Peccáre —, begå en
svaghetssynd.
Ventre vn., komma, anlända, fram-,
ankomma ; nalkas ; tillstöta, hända, ske, inträffa,
uppstå, uppkomma; komma upp, fram.
växa, skjuta 1. sticka upp ; tillkomma,
komma på [ngns] del; råka [att], börja; blifva;
kosta, gälla, vara värd ; — a bene, lyckas ;
— a capo, komma till slut, afsluta; — a
battaglia, slåss, leverera batalj ; — a noia,
— a fastidio, misshaga, uttråka ; — a schifo,
äckla; — a grado, behaga; — in farna,
bli berömd, komma i ropet; — alle prese
1. alle armi, komma i handgemäng, 1
lufven på hvarandra ; — a parole, börja gräla ;
— a morte, dö ; — alla luce, komma fram,
utspridas; utkomma (om böcker); — in
uggia, bli hatad ; — fatto, hända ; mi
viene fatto di. jag lyckas [att] ; ~ in furore,
råka i raseri ; — detto, sägas ; — a vedere,
besöka; — per, komma för att hämta,
komma efter; — su, växa upp; — meno,
bli vanmäktig, svimma; fattas; upphöra;
svika, fela, brista; — meno alla promessa,
svika sitt ord, ej hälla sitt löfte ; avanti,
träda fram, stiga pä; — innanzi, träda
fram, Inställa sig ; dietro, följa ; — a
taglio, komma lämpligt; mi venne il destro
di, ett lämpligt tillfälle erbjöd sig ; in
chiaro, komma på det klara; gli venne
male, han blef sjuk ; viene un discreto
parlatore, han blir en ganska god talare ; come
vien viene, alldeles som det kommer, som
det faller sig.
venitfcclo se avvenitìccio.
Venósa sf., (geogr.) Venusía (Horatii
födelsestad).
Venóso a., ädrig, ådrad ; venös.
ventáoolo sm., häftig, kall blåst,
ventagliaio, ventagiiáro sm., solfjädersma-
kare, solfjädershandlare,
ventáglio sm., solfjäder ; a —, solfjädersfor-
mig, i form af solfjäder,
ventáre vn., blåsa.
ventar[u]6la Sf, väderflöjel; [e[d]fläkta.
ventáta sf., vindstöt,
ventènne a., tjuguårig,
ventènnio sm., tjuguårstid; tjugutal.
veirté8im0 räkn., tjugonde. — sm.,
tjugondedel. — adv., för det tjugonde.
VÖntl räkn., tjugu, tjugo,
ventioéllo sm., lätt vind, bris, vindfläkt,
venticinque rakn., tjugufem,
venticinquèsimo rakn., tjugufemte,
ventidüe rakn., tjugutvå.
ventiduéslmo raAttt.. tjuguandra.
ventiéra sf., ventilator, ventilationsapparat;
lufthål.
ventilabro sm., kastskofvel ; ventil, klaff (på
orglar).
ventilaménto sm., se ventilazione.
ventiláre va., ventilera, lufta, vädra [i]; (fig.)
undersöka, dryfta, ventilera, pröfva,
venti I áto a. o. pp., vädrad &c.; luftig,
dragig.
ventilatóre sm., ventil, ventilator,
ventilationsapparat; väderväxlingsmaskin,
vindfång; lufthål.
ventilazióne sf., ventilation, väderväxling,
ventilering,
Ventimiglia sf., stad på ital. Rivieran,
ventimila räkn., tjugu tusen,
ventina sf., tjugutal, tjog, [en] tjugu
Stycken.
ventinéve räkn., tjugunio.
ventinovésimo räkn., tjugunionde,
ventipióvolo sm., regnvind.
ventiquattrésimo räkn., tjugufjärde,
ventiquáttro räkn., tjugufyra,
ventiseésimo räkn., tjugusjette,
ventiséi räkn., tjugusex,
ventiseiesimo se ventiseésimo.
ventisètte räkn., tjugusju,
ventisettésimo räkn., tjugusjunde,
ventitré räkn., tjugutre.
ventitreésimo räkn., tjugutredje.
vènto sm., vind, väder; blåst, blåsväder,
fläkt; lufttryck; [kanonkulans] spelrum;
(fig.) uppblåsthet, högfärd; avere — di. f
fä nys om, få reda på ; avere il — in
poppa, andare col — in poppa, & ha vinden
akterin; (fig.) segla med förlig vind, ha
vind i seglen ; essere sotto —, ha motvind;
dare le vele al —, gå till segels ; far —,
lufta, fläkta; oggi fa —, tira il —, i dag
blåser det, är det blåsigt; farsi —, fläkta
på sig ; pascere di —, uppehålla med
fagert snack 1. tomma löften ; dar i. trarre
calci al —, p bli hängd ; dö, uppgifva sin
sista suck ; volgersi ad ogni —, vända
kappan efter vinden ; essere pien di —, P vara
uppblåst, högfärdig; gettáre le parole al
—, tala i vädret; volgere le vele
(navigare) secondo il —, segla med vinden ; (fig.)
gå med strömmen, rätta sig efter
omständigheterna.
Vèntola sf., fläkta, solfjäder; lampett, ljus-
arm ; lamp-, ljusskärm,
ventoláre va., fläkta; vädra, lufta; vanna
[säd]. — vn. o. —SÌ, fladdra, svaja,
ventolfno sm., lätt, svag vind, blåst,
ventósa sf., (läk.) koppglas, -horn; lufthål,
dragrör.
ventosáre va., (läk.) koppa,
ventositá sf., väder [i magen] ; vind, blåst,
ventóso a., blåsig, stormig; (fysiol.) väder-,
-gifvande; (fig.) uppblåst. — sm., sjette
månaden i republ. kalendern,
ventottésimo räkn., tjuguåttonde,
ventótto räkn., tjuguåtta,
ventráccio sm., stor måge.
ventráia sf., måge, buk ; råk.
ventráta Sf, spark. stöt i magen ; kull [af
ungar].
vèntre sm., buk, måge; underlif; moderlif;
sköte; bukighet; bukt, rundning ; (fys.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
