Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - ventresca ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svängningsbuk ; restrignere il —,
förstoppa, förorsaka förstoppning,
ventrésca sf., buk, måge; prässylta.
Ventrfcolo sm., måge [hos idisslare] ; [hjärn-,
hjärt]kammare ; blåsa,
ventrièra sf., (sadelm.)bukgjord; lädergördel,
ventriglio sm., kräfva; avere Casso nel —,
f vara passionerad spelare,
ventrilóquio vsm., buktaleri.
ventriloquo a. (sm.), buktalande, buktalare.
Ventuccio sm., svag vind.
ventunèsìmo räkn., tjuguförsta,
ventuno räkn., tjuguett.
ventúra sf., öde, skickelse, bestämmelse,
lycka; per —, a —, tillfälligtvis;
lyckligtvis; alla —, på måfå, på vinst o. förlust,
som det faller sig; giuoco di —,
hasardspel; buona —, lycka; mala —, olycka;
dire la buona — ad uno, spá ngn ; schiera
di —, skara äfventyráre, fribytáre ; soldato
di —, lyckoriddare,
venturiére, venturièro sm., äfventyráre,
lycksökare; fribytáre, partigängare.
Venturina sf., aventurin (ädelsten),
ventùro a., kommande, blifvande ; Fanno —,
nästa år.
venturosaménte se avventuratamente.
Venturóso a., gynnsam, gunstig, lycklig,
venustá sf., skönhet, behag,
venásto a., skön, täck, behaglig,
venùta sf., ankomst.
ven áto I. pp. af venire; dar il ben — a,
välkomna; [siate] ben —l välkommen i il
primo —, första bästa,
vepráio sm., törnsnår.
ver se abbadia.
veráce a., sann, verklig; sannfärdig,
sanningsenlig,
veraceménte adv., sannerligen,
veracitá sf., sannfärdighet,
veraménteactø.. verkligen, i sanning; (antik.)
likväl, emellertid.
Verbáie a., muntlig ; (gram.) verbal-, — sm.,
(jur.) protokoll,
verbalménte adv., muntligt.
Verbáno se Lago Maggiore.
verbásco se abbadia.
verbéna sf., (bot.) järnört; se äfv. vermena.
venerazióne sf., (fys.) [luft]dailring.
vsrbicáusa, verbigrázia adv., till exempel,
exempelvis.
Vèrbo sm., ord; språk; (gram.) verb; il
Verbo, (bibi.) Ordet ; — divino. Guds ord ;
non dir —, icke säga ett ord.
verbositá sf., mångordighet, ordflöde,
ordkram.
verbóso a., mångordig, pratsjuk.
Vercéili sf., (geogr.) stad i Piemont.
Vercingetórige sm., (hist.) Vercingetorix.
verdáocio sm., (mål.) grön färg.
verdastro a., grönaktig,
verdazzurro a. (sm.), ljusgrön [färg].
Vérde I. a., grön, grönskande; frisk, färsk;
ung ; [ännu] kry, rask ; omogen (om frukt) ;
sur (om ved o. vin) ; f etá den gröna
ungdomen ; — antico, grön marmor. — II.
sm., grön färg, grönt; grönska; (fig.) kraft,
styrka ; nel — dell’etá, i blomman af sin
ålder; essere [ridotto] al —, vara alldeles
pank, icke äga ett öre.
verdéa sf., ett slags hvitt vin från Toskäna.
verdechiáro a. (sm.), ljusgrön [färg],
verdecupo a. (sm.), mörkgrön [färg],
verdeggiaménto sm., grönska,
verdeggiánte a., grönskande,
verdeggiáre vn., grönska, vara, bli grön.
verdegiállo a., gulgrön,
verdemáre a. (sm.), sjögrön [färg],
verdepórro a, (sm.), lökgrön [färg],
verderáme sm., (kem.) grönspán;
spanskgröna; brand, sot (i säd),
verderógnoio a., grönaktig,
verdescuro a. (sm.), mörkgrön [färg],
verdétto a., grönaktig, något grön; något
omogen, syrlig. — sm., (mål.) tyskgrön ;
(äfv.) [jurys] utslag, domslut,
verdézza sf., grönska ; grön färg ; (om vin :)
syrlighet; (fig.) raskhet, kraft,
ungdoms-friskhet.
verdiccio, verdigno, verdino, verdógnolo
a., grönaktig,
verdóne sm., (zool.) grönhämpling ; (äfv.) en
sorts grön färg.
verdóre sm., se verdezza.
verdúme sm., grönska, grön färg (hos
växter).
Verdùno sf., (geogr.) Verdun.
verdóra sf., grön färg; grönska; grönsaker;
(fig.) kärna, märg.
verecondaménte adv., blygsamt &c.
verecóndia sf., blyg[samjhet, blygsel,
sedesamt sätt.
verecóndo a., blygsam, sedesam, försynt, blyg.
verecóndia se abbadia.
vèrga sf., spö, ris[kvist], käpp, staf; ten,
stång; spira; rand (i tyg); (anat.)
manslem ; (fig.) gissel, järnspira, -hand ; tremare
a — a —, darra som ett asplöf ; a verghe,
strimmig, randig; battere a verghe, gé
ris, spö; oro in verghe, guldstång, guld
i stänger ; — di ferro, jämten ; — del
pastore, (bot.) kardtistel.
vergáre va., göra ränder på, randa, göra
randig; förse med snören, galoner o. d.;
piska, slå med ris, spö; skrifva [på]; författa,
vergáta sf., slag med spö. ris.
vergatino sm., randigt tyg.
Vergáto I. a., randig, strimmig ; fläckig,
spräcklig ; — d’oro, guldsmidd. — sm.,
randigt tyg; sammelsurium,
vergéllo sm., limspö; essere in sul —, (fig.)
sväfva I stor fara.
vergénza se tendenza.
vergheggiáre va., slå med spö, ris.
verghétta sf., litet spö; liten ten &c.
verginále a., jungfrulig,
vérgine I. sf., jungfru (äfv. astr.); mö; la
(Santissima) Vergine, den Heliga jungfrun,
jungfru Maria. — II. a., ren, obefläckad,
jungfrulig; orörd, icke begagnad, [-o[upp]bru-kad»-] {+o[upp]bru-
kad»+} aldrig af människofot beträdd, etc.;
foresta —, urskog; vite —, vildt vin ; vino
—, vin af första prässningen ; avere le
mani vergini di, icke ha ngn del uti.
verginélla sf., ung- jungfru, ungmö,
vergineo se abbadia.
verginitá sf., jungfrulighet, jungfrudom,
mödom, svendom; renhet, oskuld.
Vergógna sf., skam, blygsel; blygsamhet;
vanära, skam[fläck]; (i //.) könsdelarna ; faf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
