Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - versamento ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
versaménto sm., iskänkande ; utgjutande
&c.; (finans.) inbetalning.
Versánte sm., sluttning [af berg],
versáre I. va., hälla [i, ut], slå [i, ut), ösa,
utgjuta; (hand.) inbetala, insätta; stjälpa,
välta [med], köra omkull [med] ; vända upp
o. ned på, kullkasta; bort-, förslösa; —
lagrime, utgjuta, fälla tårar; — la colpa
addosso ad un altro, skjuta skulden på en
annan. — II. vn., rinna, flyta öfver; röra
sig, beträffa, angå ; befinna sig ; la lezione
oggi versa sul?esistenza di Dio,
föreläsningen i dag handlar om (rör sig omkring)
Guds existens ; non versa in buone
condizioni. han (hon) befinner sig ej i goda
omständigheter, ~si, inflyta, utfalla (om
floder) ; bli ond, brusa upp ; bestå ; la
difficoltá si versa in questo che, svårigheten
består däruti att ; — in una cosa, ägna sig
helt o. hållet, hängifna sig åt ngt.
versátile a., böjlig; ombytlig, ostadig,
vankelmodig,
versatilitá sf., ombytlighet &c.
vers áto a. o. pp., utgjuten &c.; bevandrad,
öfvad, erfaren, hemma (in i).
Versatére sm., (astr.) Vattumannen,
verseggiaménto sm., diktning,
verseggiáre vn., skrifva vers, dikta. — va.,
sätta på vers.
Verseggiatóre sm., versförfattáre, poet,
diktáre.
verseggiatúra sf., versbyggnad.
Versétto sm., liten vers; bibel-, psalmvers,
versièra Sf, varulf ; spöke, buse ; darsi alla
—, förtvifla.
versificáre, versificatóre se verseggiáre,
verseggiatore.
versificazióne sf., versifikation,
versbyggnad; verslära, metrik,
versióne sf., vändning, omhvälfning;
version, framställning; öfversättning [till [-modersmålet].-] {+mo-
dersmålet].+}
Vèrso I. sm., vers, versrad; rad [i bok, bref];
sätt, medel, utväg; sida; [fogel]sång; visa,
melodi; versi sciolti, blankvers, orimmad
vers; non c’è —, det är icke möjligt;
trovare il -, finna medel, utväg; per un —
.... per Faltro..., å ena sidan..., å
andra sidan... ; per ogni —, på alla möjliga
sätt ; i alla hänseenden ; fare una cosa per
il —, göra ngt som sig bör; andare a
versi ad uno, rätta sig efter ngn ; non gli
va a versi, det går ej efter hans önskan,
det behagar honom ej ; pigliáre una cosa
pel suo —, taga ngt från rätta sidan,
förstå att använda ngt; mutar —, slå om,
anslå en annan sträng. — II.prep., [e]mot,
till, åt, vid, hos; inemot, omkring, vid
pass ; i jämförelse med ; — le sei, inemot
klockan sex, vid sextiden; — pagamento,
mot betalning,
vèrsta sf., [rysk] verst.
vertá se abbadia.
vèrtebra sf., (anat.) ryggkota.
vertebrále a.,(anat.) ryggrads-, vertebral.
vertebrato a., (anat.) ryggrads-, vertebrerad;
i vertebrati, ryggradsdjuren, vertebrata.
Verténte a : anno —, löpande, innevarande
år; lite —, anhängiggjord, ännu oafgjord
process.
vertènza sf., tvistefråga, tvistepunkt, tvist;
angelägenhet.
Vèrtere vn., vara sväfvande, oafgjord (om
processer o. d.); beträffa, angå, röra sig
(su om); bestå (in i); komma i
betraktande, vara af vikt.
verticále a. (sf), lodrät, vertikal [linje],
verticalitá sf., lodräthet.
verticalménte adv., vertikalt, lodrätt.
Vèrtice sm., topp, spets; hjässhvirfvel; zenit.
Verticilláto a., (bot.) kranssittande (om blad),
verticillo sm., (bot.) blomkrans,
vertigine sf., svindel, yrsel ; sinnesyra;
vändning, svängning, hvarf, slag.
vertiginóso a., besvärad af svindel;
svindlande,
vertù se virtù.
Vertùnno sm., (myt.) Vertumnus.
veróno se abbadia.
vérza sf., kål.
verzicánte a., grönskande; (fig.) blomstrande,
verzicáre vn., grönska; (fig.) blomstra, vara
frisk, stark.
verzicola sf., (spelt.) svit.
verzière sm., köks-, fruktträdgård,
verzino sm., röd bresilja, fembock,
verzüme se verdume.
verzùra sf., grönska, gröna växter; grönt,
grön färg.
Véscia sf., (bot.) käringfis (svampart); p fis;
(fig.) bagatell, prat.
vesciåia Sf, sladdertaska.
vescica sf., (anat.) [urin]blåsa ; blåsa på
huden; luftblåsa; (fig.) tomt prat, lappri;
skämt; vendere vesciche, (fig.) prata i vädret,
söka inbilla ngn ngt.
V68cicále a., (anat.) blås-,
vescioánte sm., (läk.) dragmedel,
vescicatório a. (sm.), (läk.) blåsdragande
[medel], drag-; dragmedel; fontanell,
vescichétta sf., (anat.) liten blåsa, bläddra,
vescicolare a., (anat.) blås-; blåsformig.
vescicóne sm., stor blåsa,
vescicóso a., full med blåsor,
vescovádo sm., biskopsämbete, -stol,
-värdighet; biskopsstift, -döme, -säte, -gärd.
vescovåle, vescovile a., biskoplig,
biskops-vescovilménte adv., som biskop,
véscovo sm., biskop.
Vesfália sf., (geogr.) Westfalen,
vesfálico a., westfalisk,
vèspa sf., geting.
vespáio sm., getingbo (äfv. fig.); (äfv.)
brädgolf ; (läk.) smärtsam svulst.
Vespasiano sm., (hist.) Vespasianus.
véspero se vespro.
vespertilio, vespertilio sm* (zool.)
flädermus, läderlapp,
vespertino a., afton-.
vespéto sm., getingbo,
vespistréllo se vespertilio.
Vèspro sm., afton; (kat.) vesper, aftonsång;
aftonringning ; i vespri siciliani,
Sicilianska aftonsången ; cantáre il — ad uno, läxa
upp ngn.
Vespäcci (Amerigo) sm., florentinsk upp-
täcktsresande (1451—1512).
vessaménto sm., se vessazione.
vessáre va., plåga, preja, trakassera ;
förtreta, harma, förarga, reta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
