Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - vessatore ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vessatóre sm., en som plågar &c.
vessatório a.. prejande, plågande &c. (se
vessare).
vessazióne sf., prejeri, plågande,
utpressning; trakasseri,
vessfca se abbadia.
Vessillário sm., (antik.) standar-, fanbäráre,
vessillìfero sm., (antik.) fanbäráre,
banerherre. — a., (bot.) segeltäckt.
vessillo sm., standar, fana, baner; liten
skara, trupp,
vésta se veste.
Vésta sf., (myt., astr.) Vesta.
Vestále sf., (hist.) vestal.
Vèste sf., [be]klädnad, klädning, [kläde]dräkt;
väst, tröja; omhölje; kropp; (fig.)
förevändning ; sken, yta, utseende ; — da
camera. nattrock ; far la — secondo il panno.
rätta sig efter tid o. omständigheter, rätta
mun efter matsäcken.
Vestermánnia sf., (geogr.) Västmanland.
Vestfåglia, Vestfália sf., (geogr.) Westfalen.
Vestiário a., beklädnads-. — sm.,
klädkammare, -förråd; kapprum; beklädnad,
kläder, klädning; uniform,
vestibolo, vestlbulo sm., förstuga, vestibyl ;
(anat.) förmak [till örat],
vestigia sf., vestigio fsm. (i pl.: le vestigia
i. le vestige o. i vestigi), [fot]spár (di
efter) ; (i pl.) lämningar ; seguire le vestigia
(mettersi sulle vestigia) di uno. träda i
ngns fotspár, taga ngn till föredöme,
vestiménto sm., [be]klädnad, klädning; (i
pl.: i vestimenti 1. le vestimento) kläder,
vestire I. va., [be]kläda, ge kläder åt ;
ikläda sig, taga på sig; vara klädd i. — vn.
0. —Si, kläda [på] sig. — II. sm.,
klädnad, klädedräkt.
Vestito I. PP. af vestire : essere nato —, vara
född med segerhufva. — II. sm.,
klädnad, klädning, hel dräkt.
Vestizióne sf., beklädnad, beklädning;
iklädande af munk- 1. nunnedräkt före
klosterlöftets afläggande.
Vesóvio sm., (geogr.) Vesuvius,
veteråno a. (sm.), gammal, uttjänt [soldat] ;
veteran,
veterinária sf., djurläkekonst,
veterinário a., veterinär. — sm., veterinär,
djurläkare.
Véto sm., veto, bifallsvägran, afslag; porre
il — a, inlägga, afgifva [sitt] veto emot.
vetráia sf., glasbruk.
Vetráio sm., glasblåsare, -arbetáre;
glasmästáre.
vetráme sm., glaskram, glasarbeten,
vetrária sf., glasbruk,
vetrário a.: arte vetraria, glasblåsarkonst.
vetrata sf., [samtliga] fönster[rutor].
Vetráto a., med glas[ruta, -rutor] i ; glaserad.
Vetreria sf., glaskram, -arbeten; glasmästar-
yrke.
vetriáto se abbadia.
vétrice sf., (bot.) vide.
vetriciáio sm., videsnår,
vetriéra sf., glastak; se äfv. vetrata.
vetrificábile a., som kan förvandlas till glas
1. förglasas ; glas-.
Vetrificare va., förvandla 1. smälta till glas,
förglasa. — vn. o. ~si, förvandlas till glas.
vetrificazióne sf., (fys.) förglasning &c.
vetrina sf., glasyr, smältfärg; glasskåp, mon»
tre; butikfönster,
vetrino a., skör, spröd (om metall); glas-,
glasartad; glosögd,
vetriólo se vitriolo.
vetriuóia sf., (bot.) väggört (Parietaria ojfi-
cinalis).
vetriuólo sm., vitriol. — a., glasartad.
Vétro sm., glas; dricksglas; glas-,
fönsterruta; — smerigliato, (fotogr.) visirskifva.
vetróso a., glasartad, -lik, glas-.
Vétta sf., topp, spets, höjd ; stång, s£ö,
rotting ; slaga ; kvist, skott ; [eg[i] è meglio
cader dal piè che dalla —, af två onda ting bör
man välja det minsta.
Vettaiuólo a., hörande till toppen växande
på toppen; F allmän, vanlig.
Vétte sm. [o. sf], & hafstång,
vettigále sm., tull, skatt. — a., skattskyldig,
vettina sf., olje-, vinkrus.
Vettóre sm., (geom.) radius vector.
vettováglia sf., lifsmedel, proviant, [-mat[va-ror].-] {+mat[va-
ror].+}
vettovagliaménto sm., proviantering,
vettovagliáre va., förse med lifsmedel,
proviantera. ~si, förse med lifsmedel,
vettovagiiére sm., marketentáre.
Vett Öra sf., åkdon, fordon, vagn ; fora,
vagnslast; frakt; lettera di —, fraktbref; — di
rimessa, hyrvagn ; — di piazza, droska ;
prestáre, dare una donna a —, prostituera
en kvinna,
vetturale sm., forman,
vettureggiáre va., forsla, köra, föra.
Vetturino a., vagns-. — sm., forman;
körsven; droskkusk; åkare,
vettuváglia se abbadia.
vetustá sf., åldrighet, hög ålder,
bofällig-het.
vetusto a., åldrig, gammal, bofällig.
vezzeggiaménto sm., smekning[ar], smek,
smeksamt väsen.
Vezzeggiare vn., vara smeksam, inställsam,
— va., smeka, smickra, omhulda, klema
med. ~si, klema med sig.
vezzeggiativo a., smekande. — sm., (gram.)
smekord.
Vézzo sm., leksak; halsband, [pärl]smycke;
bruk, sed, [o]vana, olat; en sorts grekisk
dans ; (i pl.) smekningar, smeksamt,
inställ-samt sätt ; [lockande] behag ; far vezzi a,
smeka, klema med, smickra; cascar di
vezzi, göra sig till, vara tillgjord.
vezzosaménte adv., behagligt &c.;
smeksamt, inställsamt.
vezzóso a., behaglig, täck, söt, älskvärd;
sipp, tillgjord, affekterad; far del —, vara
tillgjord, göra sig till.
Vi I. pers. pron.. [åt] e[de]r; — scrivo per
avvertir** che, jag skrifver till eder för att
underrätta eder att. — II. adv., där, dit;
därpå, -åt, -till, etc.; — è, — sono, det
finnes; non — si trova, han (hon, det) finns
där icke.
Via I. sf., väg; gata; resa, färd; (fig.)
utväg, medel ; gång ; — lattea, vintergatan ;
la — della Pace, Fredsgatan; mettersi in
—, begifva sig i väg ; mettersi la — fra
le gambe, skynda sig, gå fort ; ingannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
