- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
606

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - Volta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


cielo, himlahvalfvet; chiave cUlla —,
slutsten ; dar —, dar di —, dar — addietro,
tornare in —, vända [om]; dar —, (äfv.)
vända sig om ; gá ned (om solen) ; dar
a, vända [på]; kullkasta, omstörta; dare
la —, surna, förstöras (om vin) ; dar la
al cervello, mista förståndet, bli rubbad;
partire alladi, afresa till ; andare
(venire) alladi uno, gå (komma) ngn till
mötes ; è 1. tocca 1. viene mia —, det är min
tur; a mia —, i min tur; due volte, två
gånger; ancora una —, ännu en gång, en
gång till; una — c’era un re. det var en
gång en konung; alle volte, ibland,
understundom ; a — a —, då o. då, gång efter
annan ; tre volte tanto, tre gånger så
mycket ; poco per —, så småningom, litet i
sänder; uno per —, en i taget; alla —, in
una —, på en gång, i taget; ráre volte,
poche volte, sällan; altre volte, annars;
una — / ändtligen ; — per — che, allt efter
som, så ofta som.
Vólta (Alessandro) sm., ital. fysiker (1745
—1827).
voltábile a», lätt att vända, vrid-, vändbar;
ostadig, föränderlig.
Voltafáccia sm., omsvängning; ändrad
mening; trolöshet; ostadig, vankelmodig
person ; far unad uno, ej hålla sitt ord
till ngn, lämna ngn i sticket.
Voltáico a., (fys.) Volta[s], voltaisk ; pila
voltaica, voltastapel.
Voltairiáno se abbadia.
voltaménto sm., vändning, vridning,
svängning, hvarf, slag; rullande, rullning.
VOltánte a., ostadig, föränderlig.
Voltare va. (vn.), vända, vrida; vända eller
vrida på, om[kring], rundt ; omvältra, rulla;
kullstörta; öfversatta; förvandla, [-]ändra;
(ark.) hvälfva, göra hvalf till; (fäktk.) göra
voit, svänga om; — il foglio, vända sidan;
voltai vändl — carta l. faccia, (fig,) slå
om, öfvergå till ett annat samtalsämne ; —
in una lingua, öfversatta till ett språk ; —
largo ai canti, (fig.) gå försiktigt tillväga,
undvika svårigheterna; — le spalle, vända
ryggen till; bege sig på flykten; —
bandiera, mantello 1. casacca, slå om, ändra
mening; — un credito, (finansv.) göra en
uppgörelse af löpande räkningar, ~si,
vända sig; ändra sig, ändras; ägna sig,
hängifva sig ; — ad uno, vända sig till ngn,
ta sin tillflykt till ngn; se äfv. volgere.
VOltáta sf., vändning, sväng ; [gat]hörn, krök.
volteggiaménto sm., svängning &c. (se följ.).
Volteggiare va., vrida, svänga rundt; gå
omkring. — vn., stryka, ströfva omkring;
hvirfla; fladdra hit o. dit; vrida o. vända
sig, göra undanflykter; (ridk.) voltigera.
volteggiatóre sm., voltigör; & fältjägare,
voltéggio sm., (ridk.) voltige.
volterianlsmo sm., Voltaires lära.
volteriáno a., voltair[ian]sk. — sm., deist
som Voltaire.
Voltérra sf., (geogr.) stad i Toskana.
1. vólto (utt. med öppet o) pp. af volgere. —•
sm., (ark.) hvalf; [hva[f]båge.
2. Vólto (utt. med slutet o) sm., ansikte,
anlete; yttre; min, utseende; djärfhet,
dristighet; /are i volti, grimasera, göra gub-
bar; dar nel —, örfila ; mostráre il —,
etc., se liknande uttryck under viso ; al
—, att döma af utseendet.
VOltóio sm., ring på betsel,
voltolaménto sm., rullande,
voltolare va., vältra, rulla ; vältra, rulla bort;
omvältra, vända om. ~si, vältra sig,
vräka sig.
voltolóne, voltolóni adv., rullande.
ltri sf., (geogr.) stad på ital. Rivieran.
VOltúra Sf.. upplopp, uppror; öfversättning;
(finansv.) öfverföring, omföring.
Volturno sm., (geogr.) flod i Syditalien.
Volùbile a., flyktig, ostadig, föränderlig,
lättsinnig; böjlig, smidig; (bot.) spiralformigt
slingrande. — sm., (bot.) en art vinda.
Volubilitá sf., vighet, smidighet; ostadighet,
föränderlighet, lättsinne; munvighet,
flytande tunga; con —, mycket flytande,
volubilménte adv., flyktigt &c.
VOlúme sm., volym, bok, band; omfång,
volym ; förvirring, virrvarr ; — di sole, solhvarf.
Voluminóso a., skrymmande, omfångsrik,
voluminös. diger,
voluntá se abbadia.
VOluptá se abbadia.
VOlúta sf., (ark.) volut (snäcka); hvarf af en
snäcklinje; vindling; — [di neve], lavin.
Voluttá sf., vällust; (fig.) njutning, välbehag,
voluttuário a., (jur.) som användes på
försköning; sinnlig,
voluttuosaménte adv., vällustigt, med
välbehag.
voluttuóso a., vällustig; yppig, sinnlig; lyx-.
sm., vällusting.
VÓI vere se volgere.
vólvolo, vólvulo sm., (läk.) tarmvred
(mise-rere).
vómero sm., (agr.) plogbill; (anat.)
plogbenet i näsan,
vómica sf., (läk.) ett slags lungböld;
kräk-medel. — a. f: noce —, räfkaka, nux
vomica.
Vomire se abbadia.
vomitaménto sm., kräkning,
vomitáre va. (vn.), kräkas [upp], [ut]spy;
(fig. äfv.) ut-, uppkasta ; voglia di —,
kväljningar.
vomitatório sm., kräkmedel ; (antik.)
teaterutgång.
vomitivo a., kräk-. — sm., kräkmedel.
Vómito sm., kräkning; utspydda ämnen,
spyor.
VOmitório sm., kräkmedel; (antik.) teaterut»
utgång. — a., kräk-,
vomizióne sf., kräkning.
Vóngola sf., (zool.) venusmussla.
Vorace a., glupsk, glupande; (fig.)
förstörande, uppslukande,
voraceménte adv., glupskt,
voracitá sf., glupskhet.
VOrág[g]ine J/"., vattenhvirfvel, svalg, afgrund,
bråddjup.
vorag[g]inóso a., bråddjup.
voráre se abbadia.
Vormázia sf., (geogr.) Worms,
vórtice sm., [vatten]hvirfvel.
vorticosaménte adv., i hvirfvel, i hvirflar.
Vorticóso a., hvirflande.
VÒSCO Pron. o. prep., med eder.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free