Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - Z - zio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ZÌO sm., morbror 1. farbror; onkel.
zi po Idre va., sätta tappen i.
Zipolo sm., tunntapp ; far (Tuna lancia uno
—, (fig.) draga ringa vinst af mycket.
Zircóne sm., (miner.) zirkon.
zircónia sf., (kem.) zirkonoxid, -jord.
Zircónio sm., (kem.) zirkonium,
zirla sf., lerkrus, olje-, vinkrus,
zirlaménto sm., en trasts kvitter.
Zirláre vn., kvittra, sjunga (om trasten);
kvittra som en trast.
Zirlo sm., se xirlamcnto; (äfv.) en trast i bur
såsom lockfågel,
ziro sm., se zirla.
Zita sf., bokstafven z; (äfv.) liten flicka,
zitèlla sf., ungmö, flicka, jungfru; è ancora
—, hon är ännu ogift,
zitéllo se zito.
zitellóna sf., gammal mamsell, fröken på
öfverblifna kartan,
zito sm., ung gosse, yngling.
Zittåvia Sf, (geogr.) Zittau.
Zitti zftti interj., tystl sch I [t]st!
zittire vn., hyssja. — va., uthvissla, hyssja åt
[en skådespelare].
Zitto a., stilla, lugn, tyst. —• interj., tystl
stilla! [t]st i schl star —, tiga, icke säga
ett ord ; non si sente un —, det är
mol-tyst, man hör ej ett ljud.
zizza sf., bröst[vårta].
zizzánia sf., (bot.) dårrepe; ogräs; (fig.)
o-enighet, tvedräkt ; seminare [[a] —fra.
stifta oenighet mellan; seminatore di —, en
som stiftar oenighet,
zfzziba, zizzibo, zizzifa, zizzifo, zizzola,
zizzolo se giuggiola, giuggiolo.
ZÓCC0 sm., (ark.) sockel,
zoccoláio sm., träskomakare.
ZOCCOlánte sm., en som går i träskor;
franciskaner-, barfotamunk.
zoccolare vn., gå i träskor, slamra med
träskorna.
zoccolata sf., slag med träsko.
ZÓCCOlo sm., träsko; trätoffel; (ark.) sockel;
plint; platt list; jordklimp, -koka; 0 sko
på påle, etc.; släpsko; (fig.) drummel, nöt,
odåga ; frittata cogli zoccoli, (kok.)
skink-omelett, fläskpannkaka; zoccolil för tusan 1
o. d.
ZOdiacále a., (astr.) zodiakal-, i djurkretsen,
zodiaco sm., (astr.) zodiak, djurkretsen.
ZÓilo sm., (hist.) Zoilus; (fig.) elak
kritiker.
ZÓlfa sf., (mus.) [ton]skala ; cantáre ad uno
la —, läxa upp, sjunga ut för ngn.
ZOlfáia sm., svafvelbrott.
zolfáio sm., arbetáre i svafvelbrott.
zolfanelláio sm., tändsticksmakare,
-försäljare.
zolfanéllo sm., svafvel-, tändsticka,
zoifáre va., svafia.
ZOlfatára sf., svafvelbrott, -grufva; -vulkan.
ZOlfatára sf., svaflande, svafling.
zolfino a., svafvel-; svafvelgul. — sm.,
tändsticka; i svafvel doppad veke.
zólfo sm., svafvel.
zoiforáto a., svafvelbunden ; svaflad, svafvel-,
zolf... se äfv. solf...
zólla sf., jordklimp, -koka, torfva; (fig.) egen
torfva, jordegendom ; — erbosa, grästorfva.
Italiensk-Svensk ordbok.
zollóso, zollúto a., full af jordkokor,
klim-pig.
zombáre va., slå, piska upp, genomprygla.
ZÓna sf., gördel, bälte; (geogr.) zon, bälte;
område ; la — perusta 1. torrida, heta
zonen ; la — fredda 1. glaciale, kalla zonen;
la — temperata, tempererade zonen,
zónzo: andare a —, gå o. drifva, stryka
omkring; mandare il cervello a —, bli
förryckt, förlora förståndet; komma att bli
förryckt,
zoófito sm., växtdjur, djurväxt.
ZOOfórico a.: colonna zooforica, (ark.) pelare
med bilden af något djur.
zoografia sf., djurbeskrifning.
zooiatria sf., djurläkekonst.
ZOOiátro sm., veterinär,
zoolatria sf., djurdyrkan.
ZOÓIito sm., förstenadt djur.
zoologia sf., zoologi,
zoológico a., zoologisk,
zoólogo sm., zoolog,
zootecnia sf., husdjurs skötsel o. d.
zootomla sf., djuranatomi,
zoppáccio a., mycket halt.
zoppággine sf., se zoppicamene.
zoppeggiáre se abbadia.
zoppicaménto sm., haltande, haltning,
ofärdighet.
zoppicante a., halt ; (fig.) haltande,
bristfällig-
zoppicáre vn., halta, linka ; vara haltande,
otillfredsställande ; ha en svaghet 1. ett fel;
icke vara fullt säker, icke vara hemma i
sina stycken ; bli sjuklig, svag ; zóppica dal
piede destro, han (hon) är halt på högra
foten ; conoscere da qual pil uno zoppica,
(fig.) känna ngns svagheter,
zoppicóne, zoppicóni adv., haltande, [-lin-kande[s].-] {+lin-
kande[s].+}
ZÓppo a. (sm.), halt[ande]; ofärdig; kortáre
på en sida, ett ben, rankig, ostadig; (fig.)
haltande, bristfällig, otillräcklig; a piè —.
på ett ben; (fig.) med möda, långsanit,
o-gärna; chi pratica lo — impara a
zoppicáre. dåligt sällskap fördärfvar goda seder.
Zoroástro sm., (hist.) Zoroaster.
Zorobábele sm., (bibl.) Sorobabel.
zoticáccio a., bond-, tölpaktig, plump. —
sm., tölp, luns, ärkedrummel.
zoticággine se abbadia.
ZOticaménte adv., groft, plumpt &c.
zotichézza sf., grofhet, plumphet, bondak-
tighet, drumlighet; ohöflighet.
ZÓtico a., bondaktig, grof, plump,
drummel-aktig, slyngelaktig ; ohyfsad, rå, ohöflig.
— sm., bondlurk, tölp, drummel, grobian,
grofhuggare.
zoticóne sm., slyngel, grobian.
ZUávo sm., zuav.
zucca sf., (bot.) kurbits, pumpa; kalebass,
flaskkurbits; kurbitsflaska ; F hufvud[knopp],
skalle; trindskalle; zucche [fritte]! prat!
dumheter i — senza sale, — vuota, (fig.)
dumhufvud, trindskalle ; — pelata, (fig.) kält
hufvud, flintskallig person ; f al vento,
vindböjtel ; in —, barhufvad.
ZUCCáio sm., kurbitssäng.
zuccaiuóla sf., (zool.) mullvadssyrsa.
ZÙCCaro se zucchero.
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
