Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
väl — icke som en inföding. I tjugu år vistades
han sedan här i sitt fädernesland, talade och hörde
svenska hvarje dag, och dock, när han vid den stora
kadettfesten i Fredrikshamn skulle yttra ett par ord
på svenska, tummade han nervöst på glaset och
sade: „Nej, det går inte, skada är det, jag skulle
ha så mycket att säga." Och på detta språk hade
han dock skrifvit sina religions-filosofiska böcker
med en redighet i stilen, som lämnade intet öfrigt att
önska, ja på sina ställen med en vinnande lyrisk
flykt. När jag frågade honom huru det för öfrigt
gick till, svarade han humoristiskt: „Sir du, jag
tänker dem (böckerna) först på tyska". Tyskan var
hans andliga modersmål.
Redan 1842 kom Sederholm till Ryssland, först
till ingeniör-akademien i Petersburg, sedan till
Sevastopol och till Kinburn. Bekant är hans manliga
uppträdande vid Kinburns bombardemang (16—18
oktober 1855). Jag återger här episoden i korthet
efter reciten i den officiella militärtidningen Ryska
Invaliden.
„Då för 48 år sedan — år 1855 — Ryssland
genomkämpade den svåra Sevastopolperioden,
tjänstgjorde Sederholm såsom stabskapten vid garnisonen
i det lilla fortet Kinburn, som jämte de Otjakoffska
befästningarna skyddade inloppet från hafvet till
Dnjäprs mynning. Sevastopol hade redan fallit.
Utvecklande sina operationer längs Svartahafskusten,
ärnade de allierade slutligen måtta ett slag åt
Ryssland också i nordlig riktning från Krimska halfön.
Den 2 oktober visade sig fiendens mäktiga flotta —
inalles 93 fartyg — med en landstigningskår af 8,600
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
