Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
den målade vi Lenas kista svart. Så lades Lena
med många ceremonier in i kistan på en bädd
af hyfvelspån. Hon var blifven så liten, så liten
och tunn. En psalmbok fick hon i de magra
små händerna. Ringelblommor och pelargonier
ströddes öfver henne, och gamla Adam
spikade-locket fast, medan vi syskon stodo kring kistan
och snyftade högljudt.
Men där ute på gården, där gick det
hedersamt till. Långa, i hast hopslagna bord dignade
under fat med risgrynsgröt, salt kött och
plommonsoppa, ärter och fläsk, pannkakor och andra
stadiga rätter. Brännvinet var strängt förbjudet
i vårt hus, men det fumlades med den ädla
drycken på kornåkern bakom kokhuset.
Vid borden sutto endast män. Kvinnorna
höggo sig en godbit, där de det kunde. Mellan
rätterna sjöngos psalmer om en kristelig
hädanfärd. När alla voro förnöjda — ätandet och
sjungandet räckte i timmar — lyftes kistan i en
fyrhjulig korgkärra och ställdes i lutande ställning. På
kistans fotända satt kusken, högre upp
soldaten-ensörjaren och en från grannbyn tillkallad
röst-begåfvad bonde. Så fördes den döda ut genom
gärdens port, medan bonden med ljudelig
stämma tog upp en psalmvers, som gammal vana
och kärrans skakning gaf ett högt skattadt
ritardando. I trenne timmar åkte vi* fot för fot,
innan Lena nådde sin graf.
Återfärden gick i rasande fart, den var form-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
