Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Barbizon med sina rådjur, kan göra sig en
föreställning om deras storhet och skönhet. Den
som en afton, då skuggorna falla långa, suttit
på vattenborgen i Helsingfors, skall kanske med
förvåning finna, att Helsingfors är inneslutet i
en oändlig skogsmark. Och likafullt, på fem
mils omkrets af vår vackra stad finnes ingen
skog* som i ålder, prakt och utsträckning kan
jämföras med dessa skogar, som omge Paris.
Hela den stora franska landskapsskolan, med
Rousseau och Corot, ha tagit sina motiv från
dessa skogar och små sjöar i Paris’ omedelbara
närhet. Edelfelt kände dem väl, han hade med
målarskrinet i hand genomvandrat flere af dem.
Här i Paris’ omnejd hade han upplefvat mången
rosig sommarsaga i dessa tysta, djupa skogar,
vid randen af det brusande folkhafvet i Paris.
Vi gingo in i St. Germains skog — det var
verkligen „la forët enchantée." Vi hade kanske
under en kvart timme lyssnat till dess sus,
andats in dess doft och hört dess näktergalars
höga visa. När vi så skulle ut ur dess dunkla
gömslen, måste vi leta oss fram hand i hand,
och ändock trodde jag ett ögonblick, att vi icke
förrän morgongryningen skulle finna vägen ur
dess djup. Hundskall och en högljudd träta ledde
omsider oss mot rätt håll.
Morgonen därpå följdes vi åt till Paris.
Hela denna vår var Edelfelt nedslagen och
tungsint.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
