Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173’
och den andras verksamhetsområde; hvar börjar
konsten, hvar slutar den? Bron, viadukten,
magasinet kunna lika väl behandlas konstnärligt
som stationshuset. Skönhet, konst, smak kan
läggas i dagen lika väl vid konstruktionen af
palatset som af den simplaste krog. Hvarför
dela två saker, som äro och böra vara förenade.
Arkitekterna förskansa sig bakom sin konst,
in-geniörena bakom sina formler, „et c’est ainsi
que se produisent les monuments hybrides".
Frågan, i och för sig beklaglig, vinner i
betydenhet, emedan den nära berör frågan om den
nya, den moderna stilen, den riktning man vill
benämna „le style actuel", emedan man hyser
eller vill intala sig den tron, att ingeniörerna
skola i och genom järnkonstruktionerna ge oss
lösenordet för den nya stilen och på detta
material bygga sitt hopp om en ny byggnadskonst.
Detta är nu, om något, ett misstag. Järnet är
ett medel, blir aldrig en princip.
Konstruktionerna må göras i sandsten, i
marmor eller i trä, de skola dock alltid ikläda
sig sitt tidehvarfs former. Renässansens trähus
voro i samma stil som dess hus af sten, och
dess järnarbeten, så vidt de bevarats till våra
dagar, äro det ock. Samma fall är det med
gotikens arbeten i sten, trä och järn. Stilen
formar om materialet, icke materialet stilen! Låt
nya material uppstå, och de skola formas ut i
den gängse stilen, i tidens smak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
