Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175’
Ett egendomligt intryck gör det, när man
hör Garnier, den praktfullaste dekoratör vår tid
känner, säga, att alltsedan grekernas tid ingen
epok såsom vår vinnlagt sig om att befria
byggnadskonsten från plockverk, obetydligheter och
inkonsekvenser. „Ingen epok har, säger han,
som vår, sökt helhet och enkelhet. I allt detta
se vi ett återvändande till sanning och skönhet,
en andens pånyttfödelse, som i och för sig
innebär ett höjande af konstens nivå. Och gå vi
till detaljerna, som så mäktigt påverka arbetets
karaktär, likasom ansigtsdragen den mänskliga
fysionomins, så finna vi vår tids byggnadskonst
ihärdigt följa lagen om kontrastverkan". Enligt
Garnier skulle detaljerna i 70-talets arkitektur
direkt peka på grekiska förebilder; „— ett du
grec de la pius belle époque". Detta gäller nu
förvisso honom själf och hans skola; men
däremot endast i ringa mån hans öfriga samtida
landsmän, som gärna hålla sig till det kejserliga
Roms byggnadskonst. I Garniers opera, som
vid första påseendet i sin prakt och glans
påminner om Louis XlV-stilens härlighet, skall
man verkligen vid närmare studium finna en
hel del hos grekerna observerade idéer. Han
tillbragte icke förgäfves flere år i Grekland med
att restaurera det märkliga Dianatemplet i
Eleu-sis. Jag hänvisar t. ex. till lyrformerna,
kapitä-lerna, till en del kolonner, deras baser och
framförallt till de undersköna profilerna, där listverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
