Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
dömen, ja kanske alla svenska kyrkor i bortåt
trehundra år saknat gotiska spiror.
— Huru fann du den (domen), säg rent ut
bara? frågade Zettervall mig, då jag en dag kom
från Upsala.
— Jag medger att den är vackrare än kanske
någonsin förut, men människan är ett vanedjur.
Jag minns Upsala alltid med de i och för sig
vackra Hårlemanska tornafslutningarna öfver
lindarnas kronor.
— Men om du en gång måste taga ned de
Hårlemanska turellerna, skulle du åter ha satt
upp dem?
— Nej, aldrig i lifvet!
— Ja, se där, alla äro med om hur det icke
skall vara, men huru det skall vara, det kan
ingen säga, och gör någon ändå sitt bästa, så
skälla alla andra.
— Ja, det är gifvet, men nästa generation
skall växa upp med minnet af de två spirorna
öfver almarnas och lindarnas kronor, och då . . .
Tadlet skall tröttna att bryta stafven
Så öfver ditt som Gluntens namn.
Upsaladomens restauration var ett
komité-och kompromissarbete. Att fälla ett omdöme
därom ligger utom ramen för denna bok.
Mycket af hvad där gjorts — cementprydnaderna och
efterhärmningar af sandsten — måste väl en
gång ersättas med äkta material.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
