Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
ja de yngsta t. ö. m. „bröto på svenska", ett
yttrande som (i förbigående sagdt) hvarje medveten
svensk finner oförskämdt löjligt; man bryter ej
på riksspråk, man bryter på landsmål.
Om denna sommar må jag för öfrigt säga
att jag behållit den lifvet igenom i ett nästan
onaturligt lefvande minne. Jag minns slätten,
skogar, fält och bergvägarna till Norrköping och
Näfvekvarn, minns hela landskapets själ, minns
människor, deras namn, tal och åthäfvor bättre
än jag minns någon annan tid, ort eller miljö
från långt senare år. Denna mitt minnes
clairvoyance tillskrifver jag den omständigheten, att
jag före detta nyfödelsens bad i Sankt Ragnhilds
källa alltid var sjuk och trött. Här blef jag frisk
för lifvet. Däraf kommer det sig att den
underbart vackra sommaren 1856 i Söderköping
har för mig blifvit alla somrars sommar.
I Söderköping bodde vi hos en andligt
sinnad — förstås — postmästare Cederberg och
hade till granne familjen Montelius, bestående
af far, mor och fem barn, bland dem den nu
världsberömde vetenskapsmannen riksantikvarien
Oscar Montelius. Vid denna tid en smärt, vacker
yngling i skolåren, gick han tämligen ensam
omkring på de gröna ängarna och vägarna kring
doktor Lagbergs bostad och botaniserade;—
familjerna Lagberg och Montelius voro befryndade.
Oskar Montelius var den förste, som lade ut
för mig det Linnéska systemet och lärde mig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
