Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
korrespondens oss emellan, som fortgick i åratal
för att sluta först ett par månader före hennes
död. Hon var då 83 år gammal. Det torde ju
vara tämligen sällsynt att personer, så vidt skilda
i ålder, hålla samman och fortfara att
korrespondera; men så torde det också vara
exempellöst att en korrespondent ännu bortom åttioåren
håller reda och klarhet i sina politiska, sociala
och religiösa åsikter och ända till sitt lifs slut
är vaken och intresserad för tidens stora frågor,
tacksam för försynen, som låtit henne upplefva
de stora världshändelser, som ledde till Japans
seger och ännu
framför sin väntande bår
prisar med saknad–-
korta lifvets försvunna år
som W. v. Heidenstam säger.
* *
Jag hade vuxit upp uti ett hem, som ofta,
mest under höst och vintertid, fördystrades af
pietismens mörka slagskugga. Hela min
själsläggning, mitt temperament bjöd emot detta tryck.
Att människorna voro onda och världen
synd-full, det hade jag hört till lust och leda; men
det kunde jag inte hjälpa. Jag tyckte, med
för-lof sagdt, att var det så, så var det i alla fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
