Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
formän med lådor, balar och paduschkor (dynor),
stora som små hus, under bevakning af många
bugande tjänare i grått livré. Karavanen satte
sig i rörelse.
Jag åkte i spetsen med herr Diedrichs och
började, så vidt möjligt var, utfråga mannen om
hans herre, fursten. Till först fick jag veta, att
fursten var rik, t. o. m. efter äldre ryska
förhållanden. Han var gift med en adelsdam från
Simbirska guvernementet. Furstinnan var mycket
sjuklig och sorgsen öfver ende sonens död.
Döttrarna voro fromma troende. Jag var senare själf
i tillfälle att se flere rörande vackra drag af
denna deras själsriktning. De fostrades upp af
en engelsk guvernant, voro unga och sågo bra
ut. Fursten själf var het, ifrig, sydländskt
uppbrusande men hjärtlig och vänlig emot enhvar.
„Nå, men massakern i Herson och den i
Harkoff’4.
„Ja, det var inte furstens fel. I Herson hade
han elaka rådgifvare, som tydde hans
befallningar illa och alltid till det värsta. Om ni hade
sett hans fruntimmers sorg öfver den episoden,
då skulle ni tro mig. I Harkoff var så godt
som allt undangjordt, när fursten själf korn till
platsen för oroligheterna. Där sköt man på
honom. Attentatorn blef dömd till döden, men hela
den furstliga familjen bad för honom hos
kejsaren, och han fick nåd. Själf såg jag fursten tala
vänligt med den olycklige och ge honom en
gåfva, när han fördes bort".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
