Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- VII. Hertigens bemödande att bringa Arboga och Stockholms beslut till utförande mot de i Sverige kvarvarande riksråden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
velat komma tillstädes, förena sig med ständerna samt åtaga sig
beskickningen. De hade också varit vållande till all den olycka, i
hvilken “Sveriges krona sväfvade“, emedan de “skyndat konungen första
resan af riket“[1], därför vore tillbörligt, att de gjorde afbön, och
alldenstund de voro i riksens angelägenheter bäst förfarne, borde de åtaga
sig legationen. Gjorde de det och kunde uträtta något, som vore Kgl.
Maj:t och riket till nytta[2], så kunde man förlåta och tillgifva, hvad de
[1] Han erinrade ock om de ”otilbörlige vilckor och conditioner” som voro
förenade med Sigismunds val och som Erik Sparre och grefve Erik (Brahe) mot deras
instruktion utlofvat. Hertigens betänkande.
[2] Det var ej ringa ting, hertigen fordrade, att legationen skulle uträtta. Af
konungen skulle den begära och utverka: 1:o att han med det första begåfve sig till
sitt fädernesland och lofvade styra det efter ed och försäkring och det icke på ett år
“halft eller helt tillgörandes“ utan i alla sina lifsdagar samt att han före afresan från
valriket ordnade frågan om Estland på ett för Sverige tillfredsställande sätt, 2:o om
han vore förhindrad komma eller ej ville afgifva en försäkring af nämnda innehåll,
att han då sände sin son in i riket, hvilken H. F. N. och ständerna ville hylla och
bevisa all trohet. Visserligen kunde det vara betänkligt, att sonen framdroges före
fadern i dennes lifstid, men då rikets tarf och lägenhet kräfde, att konungen måtte
inlendes vara, borde denna betänklighet öfvergifvas. Det kunde ej heller vara
konungen för när, emedan han ej hade någon ”kärare” än sin son att öfverantvarda riket åt.
3:o Om ej något af dessa förslag vann bifall utan konungen på någon tid ville besöka
sitt fädernesland och på ett sätt, som till äfventyrs vore detta ”odrägligt”, såsom att
han sökte åvägabringa en förändring i religionen eller bragte å bane ”det latinska
brefvet” (Kalmar stadgar), att sändebuden då med största flit sökte förhindra sådant
och af konungen utverkade en försäkring, att han både under och efter sitt besök
ville upprätthålla Söderköpings beslut och hålla sina undersåtar därvid. 4:o att han
genom försäkring förband sig att ej föra något af riket, som med rätta där bör vara
tillstädes; som sådant angafs kronans silfversmide, “tapetzerier“, skepp, skytt,
krigsmunition, 5:o att han vederkändes, hvad han under sin utrikes vistelse af kronans
egendom bortskänkt till evärdelig tid och lofvade att ej därefter afhända något på
annat sätt, än att det kunde komma under kronan igen, 6:o att han lofvade allvarligen
straffa dem, som varit upphofvet till blodbadet i Norrbotten (Österbotten?) och
Finland, äfvensom dem, hvilka lagt sig upp emot H. F. N., 7:o om rådsherrarna med
anförda uppgift åtoge sig legationen och med godt besked vore åter före 1:sta maj, då
ville han förlåta dem, hvad de brutit mot honom samt Söderköpings och Arboga
beslut. Om de handlade “svekligt“, skulle de uteslutas från rikets ämbeten och aktas som
rikets otrogna och orättrådiga män och som fäderneslandets fördärfvare. I Finland,
öfver hvilket land legationen skulle begifva sig till Polen, skulle sändebuden afhjälpa
och stilla den oro, som där uppkommit, genomdrifva där och i Estland, att
Söderköpings beslut erkändes samt att finska krigsfolket erkände fursten som
riksföreståndare och både honom om förlåtelse.
Hertig Karls underskrifna framsättning och punkter till ridderskapet och adeln
— — — öfverantvardadt den 24 jan. 1598 enl. påskrift. Bland riksdagsacta. Bland
dessa finnes ett förslag till svar. Däri förekommer öfverkorsadt följande, som afser
bl. a. nämnda betänkande: “Hvad oss tyckes om the schrifvellsser som för oss i går
oplästes: Tyckes oss att vara emoth all christelig laag och rätt såsom och emot
Suderkiöpingz besluth och andre föregångne handlinger, och att K. M:t E. F. N:de
heele Sverigis Rijke, vårt kiere fädernesland och alle dess trogne inbyggiere
theruthinnen mijckit för när skiedt ähr och kan igienom sådanne schrifther och handlingar
mykit ondt förorsakes där Gud förbiude de skolle haffue deress framgångh.“ Odat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:25:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/jahertigka/0132.html
