Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - V. Ande och värld. 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
At Pan och hans flöjtspel uppmärksamhet skänker
jag föga, när solen i vågen sig sänker,
och dälderna slumra i ro.
Mer fägnar mig åse, hur sniglarne fumla
med spröten, och höra på surr af en humla
uti aprikosträdets bo.
I droppstenars grotta till ångbad jag kryper
och rullar på gräs, så att svett af mig dryper.
Knappt rör sig för vinden ett blad.
Och lullad af entonigt plaskande droppar,
jag drömmer om skrämda dryademas kroppar.
O djupa och ljufliga bad!
Om kvällen jag smyger till floden och gläder
mig åse i lönn, huru luftiga kläder
aftagas af badande mö.
Men tittar jag fram — hur hon väsnas och spritter
Hon dyker i vågen och stänker ett glitter
af pärlor på svajande rö.
Från vassen i älfven jag tittar mot skogen
och väntar beskedligt, tills drufvan blir mogen.
Rundt om mig stå parker och lunder i skimmer.
Jag badar i blånad, och örat förnimmer
den släpande flodmelodin.
Af solen jag värmes; men rör jag blott näfven,
så faller det droppar af daggen i säfven.
O vore det droppar af vin!
När kullarna bäfva för jaktens gudinna,
jag lyssnar i skuggan, hur trastarna tvinna
af visor en glittrande krans,
hur syrsan på almen vid middagen knarrar
och trollsländan tätt öfver lotusblad darrar
med vingar af skimrande glans.
Så byggom oss tempel på njutningens grunder!
När thyrsen blir höjd i mänademas lunder,
då ler jag så godt i mitt skägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
