Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Vrchlickýs lyrisk-episka originaldiktsamlingar I—LXVI - VI. Symfonier. 1878 - VII. Ett år i södern. 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låter sagan berättas af en sjöbuss i en krog, där den
underliga taflan om schackspelet hänger på väggen.
12. “Dm helige Gräls arfvingar“ i 14 sånger. Skalden
känner sig modlös och förtvifiad midt i naturens skönhet
och möter en underlig gubbe, för hvilken han beklagar
sig. Denne yppar då hemligheten om G-rals heliga arf:
människosnillet, konstens ideal, som fortlefver i en evig
kedja; anden som på den nya tidens tröskel står med lyft
panna och vill bli sin egen frälsare. Den långa dikten
är skrifven med glödande ungdomshänförelse i lay-form.
Slutet försvagas dock genom författarens onödiga undran,
om den försvinnande skepnaden var hans egen poetiska
fantasi eller tilläfventyrs — Wolfram von Eschenbach.
13. “På Krakovec“ (en historisk slottsruin väster om
Prag), natursvärmeri med vemodiga betraktelser öfver tidens
förgänglighet, men slutande med en lofsång öfver den poetiska
hänförelsen, "dufvan vid Jordan, stämman som kallade
Kolumbus öfver hafvet och snillets blick hos Michelangelo“.
VII. Ett år i södern. 1878 (2 uppl. 1898), 166
sidor, inrymmande 48 poem, skrifna under året 1875—76
i Italien, hvars landskap här gett stoff till lyriska
genrebilder.
1. u Skisser från bärgm." Naturmålningar, något
erinrande om, men näppeligen lika plastiska och färgrika
som den polska skaldinnan Marya Konopnickas utmärkta
sonetter i uItaliau. Som prof må följande strof ur poemet
“Landskap“ återgifvas:
“I eldröd glans sig horisonten tände
och smälte i orange, hvars bloss förbrunno.
Kanhända var det änglar som nu vände
till himlen och med dagens ljus försvunno.“
2. Hafvet. Mer subjektiva, delvis erotiskt färgade
stämningsbilder. Vacker är kärleksdikten MDe vilsefarna"
med omkvädet: “O tänk på dem, som seglat vill på hafvet !u
Ståtlig är sonetten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
