Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - Tredje kapitlet. Vrchlickýs episka diktning - 3. Orienten och norden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjärta till offer för andra, och därför vore han sångens
furste. En liknande orientalisk skarpsinnighet framlyser i
“Lifvets vishet“ (XXY), då den vise Djafar sliter sina
lärjungars tvist, huruvida lifvet är ett godt eller ondt,
genom följande bild: Han hade skadat tänderna genom
att bita för hårdt i ett granatäpples skal, innan han kom
till det söta köttet. — Och då Abubekr grubblade öfver
frågan: “Söfver GTud?“ (LVIII), tedde sig i drömmen
en hvit ängel, som befallde honom att hålla en brinnande
lampa öfver sitt hufvud och somna i denna ställning.
Han gjorde så, tills händerna började darra och domna,
så att lampan föll ned och han stod i mörkret. Då syntes
ängeln åter och sporde:
t
“Har du med lampan i din hand fått sofva?
Säg, om du tror, att Herren (tud kan sofva,
när lian som lampor håller alla världar
i sina händer: Sirius och Lyran
och Aldebaran, Stora Björnen, Svanen
samt sol och måne med den arma jorden!“
Bland öfriga orientaliska motiv må här blott ett par
nämnas. I “Romans" (XIII) fägnar sig slafagaren i ett
kaffehus åt en danserska, men anar, att han sett henne
någonstädes förut, och erinrar sig — sin förlorade dotter.
I “Xygrekisk ballad“ (XXXI) skall en fången kvinna
ros till hamnen; men roddarn, som ömkar och älskar henne,
styr båten mot en klippa, så att alla omkomma. Xågot
snarlik är “Kurdisk ballad“ (XXXI), då emiren MiHis
dotter Sjemsi flyr med Siahemed och kastar sig efter
honom i afgrunden, dit han störtat under jakt efter en
hjort.
* *
❖
De nordiska balladerna kännetecknas af stark
koncentration i skildringen, kraftigt replikskifte med pointeradt
slut, dramatisk spänning och ett något mystiskt svårmod
med ödestragik. Kämpen Trut (XIII) får en gång skåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
