Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under för öfvermakten. Hadsji Dirnitar dog af sina svåra
sår på Buzludsjas kullar, och vapenbrodern Stefan Karadsja,
halfdöd af sår, hängdes i Rustschuk. *)
Någon tid efter denna sorgliga tilldragelse fann en af
Botjovs vänner skalden en gång sittande i en krog med
pän-nan i handen öfver ett papper, som hastigt fullskrefs. Den
dikt, som då frambragtes, räknas som den bulgariska
konstpoesiens pärla och bär titeln:
Hadsji Dimitar.
Den tappre hjälten i lefnadsvåren
på höga bärget sin bane finner.
Han stönar tungt* och ur djupa såren
det ädla blodet i strömmar rinner.
På ena sidan hans bössa blänker
och på den andra hans klinga, krossad.
Hans hufvud sviktar; sih blick han sänker
i stum förbidan att bli förlossad.
Så rossligt flämtar den fallnes lunga
och solens hetta på hjässan glöder.
På ängen kvinnor vid skäran sjunga;
men ännu starkare såret blöder.
Ja, skördetiden är inne! Gnolen,
I, arma slafvar, er sorgsna visa:
den frie hjälten förbränns af solen.
Och dock — hans lott vill jag lycklig prisa:
*) På det ställe, där Hadsji Dimitar med sina sista 35 man föll,
restes år 1885 en minnesvård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
