Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. »Förrädaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfärdade Peter till lillryska starsjinan och överstarna ett
cirkulär, som »vid dödsstraff och förbannelse» förbjöd
kosackerna att övergå till svenskarna. Men å andra sidan
voro de ännu mindre benägna för en allians med
polackerna, vilkas överhöghet de allt för väl kände till.
Ännu mer oberäknelig och opålitlig såsom
bundsförvant var den zaporogiska republiken i Sitj, vars politik
bestämdes av dagens vindpustar. Zaporogerna hatade Moskva
i själ och hjärta; särskilt den 1701 nyvalde kosjevojen
Konstantin Hordienko var en svuren fiende till tsaren. För att
vinna dem på sin sida lät Peter, efter den första framgången
över svenskarna vid byn Erestfer i Livland, genom Mazepa
utdela åt de zaporogiska trupperna ett tusen dukater,
klädesstycken och sobelskinn. Men zaporogerna brydde sig
föga därom och vände till god del hem till Sitj eller
stannade i Polen på Leszczinskis sida. Deras krigiska
stämning lade sig lika hastigt och nyckfullt, som den blossade
upp. Och lika förträffliga som zaporogerna voro i sina
plundringståg och skärmytslingar med de asiatiska horderna,
lika olämpliga och odugliga voro de i en reguliär krigföring
vid sidan av Europas yppersta här, Karl XII:s segervana
och stramt disciplinerade krigare, i kampen mot tsar Peters
strategiska snille och hans ur »den svenska skolan»
utgångna regementen.
När det storryska elementet började få fast fot i Ukraina,
hade överste Horlenko yttrat åt Mazepa: »Likasom vi alltid
bedja Gud för Chmielnitskijs själ och välsigna hans namn
för att Ukraina genom honom befriades från polackernas
ok, så skola vi och våra ättlingar i eviga släktled förbanna
dina ben, om du vid din död lämnar oss i en dylik
ofrihet». Vad Mazepa därvid följde för politik, lät han aldrig
sina närmaste veta, men sökte i kritiska ögonblick ställa så
till, att det såg ut som om starsjinan, generalrådet, hade
tagit initiativet och drivit honom till det avgörande steget,
för att han skulle kunna fritaga sig från ansvaret för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
