Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japetus Steenstrup och Torfmossforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sysselsåtta honom hela hans långa lif, upptages redan här till behandling.
Resultaten framgår af följande ord. „Ogsaa synes Oldtidslevningerne, som jo i stort Antal
ere bevarede i Moserne, at tale for, at Danmark i den Tid, da Skovvegetationen meest
var Eg, om den end ikke udelukkende bestod deraf, næppe har været beboet — —.
Imidlertid er der dog Spor tilbage af at enkelte Levninger af hine Vegetationer
(tall- och ek-) i den forste Beboelsestid have staaet tilbage som Minde om de tidligere
Tilstande".
En annan fråga, hvilken det först blef en långt senare tid förunnadt att lösa,
hade dock redan Steenstrup öppet öga för, nämligen den rent geografiska
fördelningen af de olika torfmosszonerna. Han såg nåmligen fullständigt riktigt att „en
Egevegetation — — har udbredt sig ikke blot over de samme Strækninger, hvor
Fyrren för stod, men ogsaa over en stor Deel af de Lavstrækninger, som omgive
disse — — thi i det Tidsrum (då tallen bildade skogen) synes disse lavere Strækninger
ikke at have været bedækkede uden med större eller mindre Vandmasser“. Svårare
var det för honom att med denna riktiga utgångspunkt kunna tolka de skäligen
obestridliga uppgifter han anför om tall jämte ek i de submarina mossarna utmed
Jyllands västkust. Hvad vi nu kalla litorinasänkningen och öfverhufvudtaget de
invecklade nivåförskjutningar, som vi nu känna, var det då omöjligt att ens ana.
Nar man slutat läsningen af „Skovmoserne Vidnesdam- och Lillemose“ och lägger
samman boken, instämmer man gärna i att Steenstrup har rätt bedömt sitt arbete i
några rader, som han skrifver på en af dess sista sidor. „I disse mine Undersögelser
over Törvmoserne er der sikkert flere Punkter, som med Tiden ville modtage flere
Forandringer, idetmindste Tillempninger, naar Antallet af Undersögelserne bliver
större, og Sammenligningsgenstandene flere. De i dem anförte Kjendsgjerninger ville
vel staae fast, og de af dem udledte Resultater haaber jeg at være dem, som
Nutiden deraf vilde uddrage“.
Det förflöt 27 år efter nu behandlade arbetes offentliggörande innan Steenstrup
ånyo tog till orda som torfmossforskare. Han höll då, den 10 juli 1869, fdr „den
danske Landmanförsamlingens“ medlemmar ett föredrag om torfmossarnes bidrag
till kännedomen om landets natur och kultur under gångna tider. I detta ger han en
kort sammanfattning af såvål sina ofvan refererede studier som af arbetena till
belysende af djurvärldens och människans historia i Danmark. Efter några inledande
ord erinrar han om istidens tillvaro, om några allmänna drag i torfmossarnes
byggnad och kommer så in på de olika skogsvegetationer, som härskat i Danmark. Nu
omtalar han blott tre: tallens, ekens och bokens. Ehuru han ej omnämner skälen,
torde man kunna antaga, att utelämnande af aspens zon berodde på att han med
åren kommit under fund med att den blott representerade en kort öfvergångstid,
hvadan i ett populärt foredrag för praktici den ej borde medtagas. Beträffande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
