Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moskva på 1600-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hovstaten var ett högst invecklat maskineri. I det
tsariska köket tjänstgjorde 150 kockar, diskare o. s. v., och
dagligen utdelades ända till 3,000 matportioner. Om något
på vägen spilldes ut eller snattades, vankades naturligtvis
prygel. I ladugården i Moskva fanns det 200 kor.
Kryddor och specerier hämtades från — Archangelsk, d. v. s.
sjöledes från England, och fisk från Ladoga och Volga.
I stallet stodo 150 rid- och vagnshästar, och i hela landet
funnos 40,000 hästar för tsarens räkning.
Bojarernas rådskammare hade förlorat all betydelse,
men dess tyngre vilade tsarens hand över dem. De måste
dagligen uppvakta tsaren och buga sig till jorden för
honom, både i palatset och i kyrkan. Kom någon för sent,
blev han bannad eller ”satt i tornet”. Med våld tvingades
han också till den tsariska taffeln, och de, som ej hade
egna galakläder, fingo hyra sådana ur den tsariska
garderoben. Vägrade någon detta, sletos hans kläder av och han
kläddes i den tsariska tvångströjan. Råkade någon ut för
tsarens onåd, måste han ligga kvar på mattan, tills tsaren
lät honom stiga upp. Vid uppvaktningar eller rapporters
avlämnande fingo de aldrig sitta. Blevo de dödströtta,
kunde de få pusta ut en smula i förrummet. När de i
släde eller med hjuldon nalkades tsarens gård, måste de
stiga ur på långt håll och gå till fots. För köpmän,
främlingar och bönder var det strängeligen förbjudet att gå över
gården.
Högst eeremoniösa voro ock de diplomatiska
sedvänjorna. Sändebuden fingo endast tala i enlighet med sina
instruktioner, ty ”den ryska nationen är av naturen ett
högdraget folk och ovanligit i alla saker, ty i hela landet
hafvas inga goda övningar, ej heller vilja de vänja sig till
något annat än till högfärden allena. Därhos ha de lust
till vederstyggliga ting, hat, avund och orättrådighet.
Därför tala de på grund av sin olärdhet väl mycket som vidrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
