Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Poesien och tsardömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
penna for politiska artiklar, skall jag med punktlighet
och nit söka uppfylla hans höghets vilja.» Kejsaren
tog fasta på detta anbud och gaf honom i uppdrag
att skrifva en afhandling om folkbildning — en
uppgift som Pusjkin var så mycket mindre vuxen som
hans egen bildning var hvarken »folklig» eller grundlig,
och han hade själf i ett bref till sin f. d. skolkamrat
Tjaadajev beklagat sig öfver att det »fattas mycket,
innan min bildning kommer i nivå med
århundradets».
Den första uppmaningen att skrifva uppsatsen
låtsades Pusjkin ej förstå, och det behöfdes en ny
påstötning från Benkendorfs sida för att sätta pennan
i hans hand. Hans debut såsom pedagogisk
skriftställare vardt, såsom man kan förstå, föga lyckad. Han
klagade i sin skrift öfver att »undervisningen forceras,
så att man är öfverste eller kollegieassessor vid trettio
år utan grundliga kunskaper och utan karakterens
mognad. Äfven examen blir snart ett geschäft för
professorerna, ty den liknar en dålig tullbom, genom
hvilken gamla invalider för pengar låta dem slippa
in, som ej lyckats komma fram på sidan». För öfrigt
röjer krian konflikten mellan Pusjkins bättre,
förnuftiga uppfattning och hans fruktan att väcka majestätets
misshag. Benkendorf skref också, att kejsaren anmärkt:
»Pusjkins grundsats, att upplysning och snille äro
uteslutande grundvalar för fullkomning, är farlig för
det allmänna lugnet, leder till afgrundens rand och
fördärfvar så många unga män. Sedlighet, lydaktig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
