Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Rysslands äkte Byron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på svenska äfven tolkade dikten »Klostergossen»
(Mtsiry), hvartill ett mycket enkelt stoff ligger såsom
grund. Då Lermontov besåg det gruzinska klostret
Michety nära Tiflis, talade den förevisande munken
om att han var af tjerkessisk börd, och att han hittats
af general Jermolov på ruinerna af en förstörd aul
(by) och att han ett par gånger gjort fåfänga rym*
ningsförsök. På detta hvardagliga motiv byggde
Lermontov sin innerligt rörande berättelse om huru en
klostersven rymmer från fängelset, men efter några
dagars hejdlös frihet och njutning åter kommer till
klostret, där han dör af sina lidanden. Äfven här
skymtar Kazbek i bakgrunden såsom landskapets
sublima prydnad:
»Längst bort i töcknig rymd jag såg
i skimmer som af slipadt glas
det gråa, mäktiga Kavkaz.
Då kändes det så ljuft, så lätt
inom mitt bröst — jag vet ej rätt
hvarför. En hviskning jag förnam,
att bakom bergets höga kam
jag left, och svunnen barndomstid
stod upp i minnets glans därvid.»
Lermontov är både den fridlöse Demonen och
den förtvinande Klostergossen. Men om han i den
förra dikten hufvudsakligen framhållit sin lidelsefulla,
byronskt disharmoniska natur, har han i den senares
rörande bikt och frihetsbön frampressat en förtviflans
suck, en anklagelse öfver hela det Nikolaiska systemets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
