Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Snillets förbannelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själfhärskande Preussen, och detta därför att den
konstitutionella friheten är blott villkorlig, hvaremot den
verkliga, absoluta friheten finns i ett rike med
upplysningens framgångar, grundade på spekulativ, icke
empirisk filosofi, det rena förnuftet. Den
medborgerliga friheten måste vara frukten af en inre frihet hos
hvarje individ i Ryssland, och den inre friheten ernås
genom medvetandet. Blott på denna härliga väg skall
vårt Ryssland få sin frihet; vi skola heligt och
orubbligt tro, att allt sker till det bästa, att det finnes ett
godt, och att det onda är ett negativt begrepp, som
existerar blott för det godas skull»...
Men Bjelinski var i sin entusiasm icke fanatisk
doktrinär, och han ägde det stora mod, som består i
att afsvärja en mening, som man ej längre finner
hållbar eller hvars konsekvenser leda till ett falskt
mål. Hans klarsynta, ärliga ande kunde ej i längden
nöja sig med ett spekulativt system, som ej hade rum
för folkliga och personliga rättigheter, och han började
inse, att det »absoluta» i den katkovska filosofien
betänkligt närmade sig det »absoluta» i den tsariska
statskonst, som positivt arbetade på att utestänga
folket från själfbestämning och själfstyrelse.
Gogols epokgörande ukrajnska och petersburgska
skisser kunde ej undgå att rikta Bjelinskis
uppmärksamhet på realismens betydelse i konsten och på en
mängd skenbart obetydliga företeelser i lifvet, dem
hans förnäma filosofi hittills förbisett. Utan Gogol
hade ryska vitterheten näppeligen fått sin Bjelinski,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
